Singeltipsets Eurovision Special IV

Det börjar närma sig slutet på min melodifestivalspecial, i och med att eurovision närmar sig. Men ett mail som jag fick påminde mig om att det ju finns ett decennium vars melodifestivalbidrag jag inte dryftat ett ord om, 90-talet. Jag vet nog inte riktigt vad jag egentligen ska säga om 90-talets melodifestivaler. På den tiden så försvarade jag tävlingen med näbbar och klor från en allt mer häcklande media. I Aftonbladet så sågades 90 % av alla bidrag och det var ständiga artiklar där man genom artist efter artist som hånade tävlingen försökte få tittarsiffrorna att rasa. De få bidrag som var rockiga eller dansvänliga i stil med hitlistornas musik hyllades som klara vinnare. När dessa sen inte ens nådde top 10 i finalen så skanderade Per Bjurman högt: Lägg ner skiten! Jag, som älskade dom riktiga melodifestivallåtarna, var så stenute som det gick att bli och jag var inte glad åt utvecklingen. Ville jag höra hitlistelåtar kunde jag sätta på då nya Radio Rix eller Tracks. Kan man inte få ett undantag någon gång? Idag så står jag kvar vid min ståndpunkt vad gäller nya festivalen kontra den gamla stilen, men när jag hör bidragen i EM-finalerna från i alla fall 90-talets sista del numera så kan jag tycka att dom ändå var långt vattnigare och mer intetsägande än jag minns dom. Kunde jag ha haft så fel? Men nu ska jag inte deppa över vad som kunde ha varit utan hylla det som var, för det kom väldigt mycket bra melodifestivallåtar under 90-talet också. Jag hade då tänkt att plocka tre favoriter i vanlig ordning och bespara er dom här jättehitsen som man minns och hör titt som tätt än, Joelle Ursulls "White and black blues" eller Katrina & The Waves "Love shine a light". Två i denna trio har vunnit tävlingen och en hamnade på top 10.

Tajci - Let's go crazy (Hajde da ludojemo) (1990)

Om det finns nåt hatår bland 90-talets melodifestivalår så är det nog det första året, 1990. Tävlingen gick i Jugoslavien och precis innan hade Berlinmuren rivits vilket gav upphov till en mängd fåniga och klyschiga fredslåtar och EU-hyllningssånger som inte betydde nåt annat än förhoppning om att rida på en trendvåg upp till segern. Toto Cutogno vann med en av tävlingens kanske hemskaste vinnare någonsin, "Insieme 1990"
och för Sverige blev det fiasko med Edin-Ådahl och deras gravt underskattade "Som en vind".

Men det fanns ändå en del kul låtar förstås och min favorit var en blond och pigg jugoslaviska som sjöng om att bli lite galen. Tatjana Matejas använde artistnamnet Tajci och sjöng en glad låt som hette "Hajde da ludojemo", som dock sågades av dom flesta. Kersti Adams Ray, som kommenterade i radio, kallade henne "en 19-årig Marilyn Monroe-kopia" och att "låten började som "Satisfaction" och "Da-do-ran-ran" var bra redan på 60-talet". Självklart ignorerade jag det och gillade skarpt den glada popdängan på det helt främmande språket. Sen kan vi lämna den skriklila fodralet till klänning och det åmande så kallade framträdandet därhän. Jag blev förstås jublande lycklig när jag hittade låten på singel, tyvärr på engelska och i en svensk utgåva, men, kom igen, vi snackar en låt från Jugoslavien.
Tajci, som numera är gift och heter Tajci Cameron, flyttade till USA under kriget i Jugoslavien och skaffade sig amerikanskt pass och sjunger idag främst religiös musik i kyrkor, vilket är en intressant utveckling av en artist som från början var en ihopstöpt produkt som bara skulle vicka på höfterna.

Någon bra engelsk version har jag inte hittat, så tills vidare får ni hålla tillgodo med den kroatiska versionen från EM-finalen.


-----------------------------------------------------------
Niamh Kavanagh - In your eyes (1993)

Nimah Kavanagh var en 25-årig irländska som hade sin främsta merit som bakgrundssångerska på soundtracket till filmen "The commitments" och som nu skulle ut på sitt största musikuppdrag någonsin. I Millstreet i sitt hemland skulle hon nu göra sina landsmän som satt i lokalen stolta med en stor ballad som hette "In your eyes". Låten var en riktig melodifestivalballad och passade som hand i handsken för mig, även om den inte stack ut på nåt vis. Men det var pampig och mäktigt och jag hade inget problem att se den som vinnare. Men det hade däremot många andra som nu för första gången började skrika på att tävlingen skulle ändra regler eftersom ett engelskspråkigt land vann året innan och ett annat nu, med England som tvåa (som då hade 80-talsikonen Sonia som tävlande så det hade jag inget heller emot). Det blev ju inte bättre av att Irland vann ännu en gång året efter.

Men jag tycker ännu att "In your eyes" är en riktigt snygg och bra eurovisionvinnare som gärna förtjänas att spelas fler gånger. Däremot ska jag inte säga så mycket om det andra bidraget Niamah Kavanagh hade. Hon gjorde nämligen comeback i tävlingen 2010 med låten "It's for you", då också tävlandes för Irland, och det bidraget har jag inte hört.

Sverige då? Jo, vi skickade Arvingarna och deras "Eloise" (eller "El-och-is" som en fyndig kamrat till mig sa då), kanske deras bästa låt i karriären, vilket inte säger så mycket, och det blev en hygglig 7:e plats för den.

-----------------------------------------------------------
Secret Garden - Nocturne (1995)

1995 firade tävlingen 40 år och det firades i svensk TV med en riktigt bra hyllningsgala med Björn Kjellman och många svenska vinnare. Jan Johansen tävlade för Sverige med den segertippade klassikern "Se på mig" och lyckades riktigt bra med en tredje plats.
Men Jan Johansen var inte den enda svensken som tävlade
detta år. Många svenskar satte kaffet/champagnen/ölen/läsken i vrångstrupen när dom såg Åsa Jinder som spelade nyckelharpa för Norges bidrag, Secret Garden och den halvinstrumentala låten "Nocturne". Secret Garden bestod av festivalgiganten Rolf Lovland och Fionnuala Sherry och var specialskapt för tävlingen från början. När låten plötsligt vann tävlingen, vilket var startskottet på den invasion av folkmusik som drabbade tävlingen i några år, så blev det gigantisk skandal, inte minst i den svenska pressen: Åsa Jinder var landsförrädare! Låten borde inte ha fått ställa upp eftersom det var så lite sång i låten och halva gruppen var inte ens norsk! Lägg ner skiten! Jag minns än dom totala krigsrubrikerna som var dan efter tävlingen där folk var minst sagt förbannade. Vem har sagt att musik ska byggas utav glädje? Det ska också sägas att runt denna tid så var vi inte så glada på våra grannar i väster som vi tyckte lyckades bättre i allt, inte minst i vinteridrott och att dom nu också vann melodifestivalen, med en låt som dessutom inte hade någon text, fick droppen att rinna över. Det är märkligt hur så många har velat lägga ner melodifestivalen år efter år, men tävlingen ändå har miljonpublik jämt.
Nå, när jag såg tävlingen 1995 och hörde "Nocturne" så brydde jag mig inte alls om den. Jag tyckte låten var rätt tråkig och ryckte mest på axlarna och skakade på huvudet åt den totala överreaktion i tidningarna. Men med tiden har den växt och så småningom så insåg jag hur ENORMT vacker låten är och hittade denna något slitna, men dock, singel! Den kanske inte har ett dyft att göra i tävlingen, kanske är den till och med för bra för den, men den är oemotståndlig i sin kompostion och produktion! Och, ja, jag skäms över namnlappen i hörnet, men man var ju inte smartare än så som ung.

Secret Garden har bara släppt två plattor, men finns än och spelar med jämna mellanrum och har blivit enomrt stor i sin genre världen över så jag tror inte Rolf Lovland bryr sig nåt nämvärt om diskussionen om huruvida hans låt egentligen borde ha ställt upp eller inte.