Sigue Sigue Sputnik - Love missile F1-11

Det finns vissa låtar som man bara inte kan få ur huvudet och som man tycker är så cool, fastän den egentligen inte har så mycket att visa upp. Ett exempel på det är denna låt, som jag älskade som liten. Är man 11 år och nyfrälst musiknörd så fastnar man ju ganska omgående för en låt som fullkomligt drunknar i balla ljudeffekter. Paul Hardcastles "19" är ju ett typexempel på det, även om den ändå var betydligt mer välsorterad och snyggare ihopsatt. Men ändå kan jag inte låta bli att gilla engelska Sigue Sigue Sputniks "Love missile F1-11", trots att den egentligen har samma loop som går låten igenom med en tämligen obefintlig vettig melodi och en total överanvändning av explosioner och ljudeffekter. Detta är kanske det mest udda som kommit ur Giorgio Moroders skivstudio, för det är han som ligger bakom produktionen.
Men jag tycker ändå den är en väldigt kul, oförutsägbar, bisarr och osorterad danslåt som helt flippar ut från första tonen, även om jag är medveten om att utan ljudeffekterna skulle låten stå sig rätt slätt.

Sigue Sigue Sputnik är resterna av vad som hände med punkbandet Generation X efter att Billy Idol blev stjärna på egen hand. Tony James hade en fantasi om ett band och samlade ett antal medlemmar och lite kul kuriosa är att han övervägde att fråga Sister Of Mercys Andy Eldridge och Eurythmics Annie Lennox. Och om man tänker på den klädsel som bandet oftast hade, med gigantiska tuppkammar och nätstrumpor för ansiktet så kan man inte låta bli att få intressanta bilder för sitt inre om Annie Lennox hade tackat ja.
Sigue Sigue Sputnik släppte en platta efter denna singel och uppföljaren, den tämligen bleka "21st century boy". Plattan hette "Flaunt it" och jag kan ju säga att jag sällan blivit så besviken efter har jag hört en platta, för den är riktigt dålig, så nöj er med denna klassiker.
Bandet försökte sen att låta Englands discokungar Stock-Aitken & Waterman få lägga sin karaktäristiska produktion om en av deras låtar, "Success", vilket jag inte heller kan tycka kändes så kul, utan snarare som en väldigt obegriplig kombination.
B-sidan på denna singel heter "Hack attack" och är inget annat än en märklig mix av låten, i ett långsammare tempo. Alltså inte att lägga energi på.

Bandet la av 1990, men gjorde ett flertal återkomster de följande 10 åren. Men den här låten skulle ändå göra avtryck av sig. 1987 kom en coverversion av bandet Pop Will Eat Itself, som faktiskt är rätt kul, och 2003 gjorde självaste David Bowie en version av låten och släppte den som andra spår på singeln "New killer star". Ja, också kan man ju också höra den i 80-talshyllningsspelet framför alla, "Grand Theft Auto: Vice City". Så även om jag då, som sagt, har sågat mestadelen av Sigue Sigue Sputniks karriär så kan jag ändå inte låta bli att hylla deras största skapelse, en låt som kanske känns rätt daterad i sin stil, men som jag tycker ändå är en otroligt galen och kul nostalgikick och röjarlåt som var på nåt sätt både typisk och annorlunda sin tid.