Kultstämplat: Werner & Werner - Kockarnas skiva

Jag köpte faktiskt en julskiva redan i juli, tro det eller ej. Jag fick idén att göra en "Kultstämplat" som årets julskiva, för något annat skulle jag inte kunna tro att detta skulle vara. Jag har nämnt detta projekt en gång tidigare, när Sven Melander och Åke Cato försökte rida på framgångarna för deras gemensamma humorprogram "Nöjesmassakern". Och jag erkänner, jag älskade den serien, jag har DVD-boxen med alla avsnitten och Werner & Werner var riktigt roliga med sina ordvitsar om mat. Men där till att vilja höra dom sjunga "Vår julskinka har rymt" är steget långt. Herre jösses, vad pinsam bara den låten är. I karaktär är Sven Melander och Åke Cato rent bedrövliga sångare, vilket förmodligen är medvetet gjort, men ändå väldigt enerverande att lyssna på... i en låt. Tänk då en hel platta.

För var det verkligen det vi behövde 1988, en hel platta med Werner & Werner, deras falsksång och Mats Wester och Billy Butts schlagerproduktion modell lågbudget? Japp, det är Mats "Nordman" Wester som började sin karriär med att producera Werner & Werner!
     Som så många andra komiska karaktärer under 80-talet som försökte sig på att ta steget från TV-rutan till skivtallriken, som Svullo, Ronny Jönsson, Kurt Olsson med flera, så funkar det allra bäst i lagoma doser och i just rutan. Mellansnacket kunde ha varit höjdpunkten, men det blir på sin höjd några fniss. Konstigt nog blir det aldrig så där riktigt roligt. Omslaget är då mycket roligare, med julgrisen sminkad som en av medlemmarna i Kiss.

Men musiken...! Ska man skratta eller gråta åt deras version av julplågan "Tomten jag vill ha en riktig jul" där man istället konstaterar "Tomten, du är så otroligt ful", givetvis komplett med en mobbande barnkör? Och i deras rapversion av "Bjällerklang" så framgår det att man hånglar under fällen, japp, ordagrant. Dessutom så kändes det helt rätt tydligen att plåga oss en gång till med den förrymda julskinkan, i REMIXAD DISCOVERSION, med ekoeffekter! Åke Cato-Werner hotar till sist att sjunga "White christmas", men Sven Melander meddelar att skivan är slut, vilket jag tror Bing Crosby är väldigt tacksam för.

Detta är verkligen inte bra! Låtarna är gravt komiskt pinsamma och mellansnacken, som jag trodde skulle ändå vara skivans höjdpunkt, var en besvikelse. Det kan vara en av de sämsta julskivorna jag hört, men den kommer ändå vara kvar i samlingen. Givetvis för att jag då älskar när det är så pinsamt och uselt att man bara vågar höra med ett öra, men också som kuriosa för att jag gillade "Nöjesmassakern". Men jag sätter hellre igång DVD-boxen en gång till än att spela skivan på jularna. Det går trots allt precis lika bra med selleri...

Med det så vill jag önska alla läsare EN RIKTIGT GOD JUL!