Skivbolag: Universal International
Betyg: 1/5
Detta var en av skivorna jag plockade i gratisvagnen utanför "Återbruket" i höstas. Man kan lugnt säga att den inte levererade. All respekt till Sheena Easton, jag har ett flertal plattor med henne och dom är riktigt bra och gravt underskattade. Hon lyckades till och med att dra fram någonting riktigt bra ur Nile Rodgers ljudbild på "Do you" från 1985 (och andra sidan lyckades Madonna det också på "Like a virgin") och jag gillar verkligen låten "Strutt". Hon har en sorts gullig amerikansk hemmafruröst som man har svårt att inte tycka om. Men detta var en grymt besvikelse, 2018 års besvikelse bland fynden.
Sheena tolkar 70- och 80-talets populäraste danshits med vad som ska föreställa modern dansproduktion. Klassiker som "Don't leave me this way", "Never can say goodbye", "Best of my love", "That's are friends are for" och "Love is in control" slaktas här i en horribelt usel modern plastig 70-talsdisco-wannabe-produktion. Det låter inte för tiden modernt, inte eget eller unikt på något vis alls, men inte heller varken otrendigt, kitchigt eller gammaldags. Det är bara plastigt och tråkigt och lockar inte alls fram det som en gång var det positiva i originalen. I något svagt ögonblick så kanske man lyckas få det att likna Chers "Believe" i stil, men jag vet inte om det ska klassas som nåt positivt. Det känns som att Sheena Easton har skohornats in i ett projekt för att rädda en karriär som redan då var förbi. Detta är också Sheenas hittills senaste platta, det var 19 år sen, och jag förstår varför trots allt. Skivan kommer inte att stanna i samlingen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar