Månadens bästa fynd - Mars 2019 (Johnny Hodges/Oscar Peterson/Philadelphia International All Stars/Carrie Lucas)
Mars var en riktigt bra månad för skivköp, kanske lite för bra till och med eftersom april kommer med två skivmässor. Men mycket jazz och en hel del fina singlar med 70-talssoul, som förvisso inte har de mest perfekta omslagen, men där skivorna i sig är av bästa klass. Därför blir det hela fyra skivor från denna månads fynd.
Johnny Hodges - Love in swingtime Utgivningsår: --- Skivbolag: TAX Betyg: 3/5
Flera av jazzplattorna har det gemensamt att de är utgivna av samma skivbolag, det lilla svenska bolaget TAX, startad av Carl A Hällström med målet att återutge jazzplattor på vinyl. Dessutom finns det en annan gemensam nämnare, det är Ellington-musiker i mindre och andra konstellationer. Och, ja, The Duke själv är med på ett antal låtar på varje. Den enda jag har hunnit höra i sin helhet så här långt är denna med Johnny Hodges, med inspelningar från åren 1938-39. Dom andra har jag hört stickprov från och om man ska döma av det så verkat denna vara den med med tydligast Ellington-känsla. Sentimentaliteten och lunket från Ellingtons mest kända hits hörs igenon redan från första låt och nästan hela plattan igenom, inte så konstigt då med Ellingtons elit i orkestern med namn som Cootie Williams, Harry Carney, Otto Hardwick, Billy Strayhorn och Lawrence Brown. Och jag ska verkligen inte säga att det är dåligt. Detta är en mysig och avkopplande jazzplatta. Fast i långa loppet önskar jag att man även hade blandat upp det hela med några snabbare låtar också, för det blir lite för segt och släpigt emellanåt. Men det är otroligt fina utgåvor dessa TAX-skivor så den blir förstås kvar!
En LP-box från Verve, det hittar man inte varje dag, framför allt inte om den innehåller Oscar Peterson. Denna box innehållandes två skivor är från Verves serie "Starportrait" och kan ses som det bästa ur Oscar Petersons reportoar med sina trogna följeslagare Ray Brown och Ed Thigpen. För det går inte att förneka att en hel del av Oscars allra bästa produktion kom under de år som han samarbetade med dessa två och visst förtjänar denna trio en best of-box! Och här finns både sånt som jag har sen tidigare och älskar, som utdrag från den ikoniska "Night train"-serien, men även sånt jag aldrig hört förr och som jag blir väldigt nyfiken på, som deras samarbete med orkesterledaren Russel Garcia eller inspelningar med Milt Jackson. En alldeles förträfflig samlingsbox och väl passande för dom som både vill upptäcka Oscar Petersons eleganta spel och för oss som vill ha och njuta av honom så mycket som möjligt! Jag tycker vi avnjuter "Spirit feel", gjord med Russel Garcia.
Philadelphia International All Stars - Let's clean up the ghetto Utgivningsår: 1977 Skivbolag: Philadelphia International Records B-sida: Let's clean up the ghetto (Instrumental)
Ta hela Philly Soul-genrens elit och samla dom i på en och samma låt och denna är resultatet. Givetvis blev lyckan fullständig när jag hittade denna protestlåt och singel mot osäkerheten och förfallet av New Yorks ghetton. Från början var låten skriven till Lou Rawls, men Philly-hjärnorna Kenny Gamble och Leon Huff ansåg att det inte riktigt passade honom och gjorde om den alltså till denna "Philadelphia International All Stars". Fast man behöll ändå Rawls inledande prata som pågår i en minut, men har alltså fyllt på med Billy Paul, Archie Bell, Teddy Pendergrass och O'Jays.
Detta är ett stycke musikalisk tidshistoria och tidlös viktig samhällsinformation ihopblandad till en mästerlig brygd. Egentligen så är melodin inte alls någon hit, men den gungande rytmen som tuffar på genom hela låten gör att den sitter likväl som ett härligt funkigt tuggummi som inte vill försvinna ur huvudet. Så för att förstärka det ännu mer så finns en grymt skön instrumental version av låten signerad Philly-bolagets husorkester M.F.S.B. på B-sidan! Och att nu Lou Rawls inte fick ensamrätten på låten har förstås inte hindrat honom att ändå framföra låten på sina konserter och på så sätt låta den leva kvar i generationer!
Carrie (Lucas) - I gotta keep dancin' Utgivningsår: 1977 Skivbolag: Soul Train Records B-sida: What's the question
Under flera år som ung hade jag en skiva från 1984 som hette "Horsin' around" med en sångerska som hette Carrie Lucas. Den skivan tyckte jag var tämligen trist och ointressant och snart blev den utrensad ur samlingen. Oturen ville mig dock så lilla att jag när jag fick en påse skivor gratis av en arbetskamrat så dök "Horsin' around" upp igen, som ett eländigt häftplåster. När jag nu hittade denna singel så visste jag inte alls vad "Carrie", som det bara står på singelskivan, hette i efternamn och att Carrie Lucas och jag än en gång skulle mötas.
För anledningen till att jag köpte denna singel var att den är utgiven på Soul Train Records, som är programledaren för den amerikanska showen "Soul Train", Don Cornelius, eget skivbolag. Älskar ni 70-talssoul som jag och inte har sett "Soul train" så gå in på Youtube och titta, där det finns mängder av avsnitt. Carrie Lucas var alltså kontrakterad på Soul Train Records och på den senare utvecklingen av det bolaget, Solar, större delen av sin karriär, utom då på den enda platta jag hade med henne.
Jag ska verkligen inte säga att Carrie Lucas är en bra sångerska, tvärtom så sjunger hon riktigt uselt, men melodin är ändå riktigt lysande och den stråkförsedda discoproduktionen är grymt skön och smekande och likväl är denna singel väl värd ett öra, A-sidan, som den mjukare och avslappnande B-sidan "What's the question"! Den är långt bättre än "Horsin' around" i alla fall...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar