Sidor

torsdag 13 juni 2019

Michael Bolton - Time, love & tenderness

Michael Bolton - Time, love & tenderness
Utgivningsår: 1991
Skivbolag: Columbia
Betyg: 3/5
Michael Bolton är en artist som fått epitetet att antingen älskar man honom eller så hatar man honom och jag gör inget av dom. Jag tycker inte han har en underbar röst, snarare är han rätt gnällig, men den är OK. Den är lyssningsbar, även om jag kanske inte kallar det smörsång. Och han har gjort några helt OK låtar, men också ett gäng grymt tråkiga och ointressanta hits. Han är mellanmjölk, en artist i mängen för mig och att köpa en platta med Michael Bolton har aldrig känts aktuellt, men samtidigt skulle jag få en gratis så ger jag den chansen och det sistnämnda är fallet här. Jag fick en påse med skivor av en vän för något år sen, helt utan att veta vad det var och den här ingick i den. Klart jag ger den en chans!

"Time, love & tenderness" är en platta som var en aning bättre än jag tänkte mig, men kanske mest för att Diane Warren står som kompositör på övervägande av låtarna. Rockballader 
1988-91 var lika med Diane Warren och hon hade förmågan att göra dom både hitmässiga och snygga och de flesta av dom blev hits, flera jättehits för sin tid. 
     Övervägande av låtarna är riktigt behagliga att lyssna på och jag tycker ändå att titelspåret och huvudsingeln "Time, love & tenderness" kanske är bland det bästa låtarna Bolton har gjort. Jag kan också lyfta på hatten för duetten med Patti LaBelle, "We're not makin' love anymore" eller "New love". Jo, det finns flera riktigt bra låtar här. 

Men den stora nackdelen med den här plattan är att den innehåller nästan uteslutande låtar som placeras i antingen tryckare eller "nästan rockballad"-fack. Detta ständiga långsamma tempo gör plattan rätt trist i längden och Boltons lite gnälliga röst hjälper inte direkt. Och absolut segast är uppdateringen av Percy Sledge "When a man loves a woman" som jag har tämligen svårt för. Hade man låtit det sticka ut mer med en och annan rocklåt så hade detta höjts mer. Nu blir "Time, love & tenderness" nästan lika mycket mellanmjölk som Bolton själv, men det här funkar ändå i lagoma doser. Just nu blir skivan kvar i samlingen, den är trots allt OK. Vad som händer vid framtida rensningar kan jag förstås inte säga dock...



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar