Sommarspecial '97: Paradisio - Bailando

1997 är en väldigt speciell sommar för mig på många sätt och vis. Jag hade anmält mig till att vara en del av MHFs turné mot rattfylleri, Turné '97, som gick runt hela Sverige och festivalerna med en scen där vi hade ett covergäng och några dansare samt en radioscen som spelade festivalradio. Det var för den sistnämnda som jag var där, då jag var där som DJ, tillsammans med två stockholmare. På dagtid spelade vi lättare melodiradiopop och på kvällarna partymusik. Därför är musikminnena från sommaren 1997 väldigt många och härliga och det var svårt att sålla. Ska jag välja Scooter med "Fire", som jag tvingades spela på högsta volym till högtalarna gick sönder? Eller ska jag välja Sash med "Equador" eller Princessas "Vivo" som minne av när jag och en till från turnén fick vara med i juryn på Sommartoppen i Skellefteå? Eller Verves "Bittersweet symphony", som jag hörde första gången i Visby och föll som en fura och sprang direkt och köpte singeln för att spela låten över området? Jag har ju varit lite försiktig med att ta dom där allra mest sönderspelade sommarplågorna för varje år. Men jag tror jag gör ett undantag här och väljer den låt som är mest sommaren 1997, både för mig och alla andra. Jag talar förstås om Luc Rigaux och Patrick Samoy i belgiska Paradisio och låten "Bailando".

För mig som 1997 ännu var nykär i eurodiscomusiken så var det glädjande att höra att dansmusiken var tillbaka på listorna igen, för med ovan nämnda Sash, Princessa och Scooter samt Aquas första låtar och E-type så var euron (musiksorten, inte pengarna) här igen. Dessutom så bestod turnéfolket av en väldigt massa personer som mer än gärna drog på Basic Element på högsta volym. Ja, inte utan anledning heller då Basic Element var gästartister på vår turnéscen vid två tillfällen.
Jag spelade den här sommardängan från radioscenen om och om och om igen och gjorde det med glädje, för jag älskade det somriga eurodanssoundet, den spanska sången av sångerskan Marisa och melodin som satt som ett knytnävsslag. Självklart gick jag till närmaste skivaffär och köpte denna singel. Starkast minns jag en sen kväll på Borgholms Sol, Vind och Vattenfestival då feststämningen var på topp vid våran scen och jag fick ta emot låt önskningar från folk överallt och "Bailando" var den låt som önskades mest. Alla hade det kul, både folket på planen och jag vid DJ-båset.

Paradisio stämplas som en one-hit-wonder, men uppföljaren, "Vamos a la discoteqa", hamnade också högt på listorna i kölvattnet på "Bailando". Dessutom tycker jag att flera andra låtar av detta belgiska band borde uppmärksammas, som 1998 års låt "Passeo" eller 1999 års "Samba del diablo", ett par sorgligt bortglömda dansdängor! När man säger sommar och eurodisco till mig så hamnar Paradisio långt fram i mina tankar som en av dom skönaste banden! Faktum är att när alla andra på turnén, i slutet av resan, började känna sig spyfärdig på "Bailando" så fortsatte jag att glatt lyssna vidare. Den må vara en sommarplåga och den må ha spelats en miljon gånger på en sommar och hjärntvättat oss svenskar, men jag kan ännu inte få nog av denna sköna spanska dansdänga utan lyssnar på den gladeligen än. Andra spåret på singeln är en Discoteca Remix av låten, som vi snabbt kan lämna därhän.