Skivbolag: A & M Records
Betyg: 4/5
Karen Carpenter, vilken röst! Kanske en av dom bästa kvinnliga sångerskorna i historien med sin sofistikerade, lugna och mogna röst som förtrollade mig direkt när jag hörde The Carpenters för första gången. Också brodern Richards melodiska lite ledsna musik och ljudbild! Sen dess har jag samlat Carpenters-albums, även om dom inte alls är lätta att hitta, förutom samlingsalbumet som finns på alla loppisar. Därmed inte sagt att allt dom gör är perfekt. Jag kan undra varför dom ägnar så mycket tid åt att göra 50-60-talscovers när dom är så lysande kompositörer själva. Det är därför jag var lite besviken på föregångaren "Now & Then", med sitt 18 minuter på tok för långa covermedley.
Men "Horizon" är en riktig pärla, ett stycke avkopplande mysplatta och klassisk Carpenters. "Please Mr Postman" är den stora singeln, men även ett bevis på vad jag sa nyss, bandet gör lite för mycket covers och jag får tyvärr erkänna att originalet med The Marvelettes är bättre. Men förutom den så är detta ett riktigt bra album! Uppföljaren "Only yesterday", ett Carpenter-original, är en klassiker. "Solitaire" är en lysande låt, trots att den också är en cover. Neil Sedaka har gjort den, men den tillhör Sedakas 70-talsalster och Carpenters har inte kunnat göra så mycket "låtsas-50-tal" om den. Totalt ett av Carpenters starkaste och skönaste album, och ett extra plus för det speciella kuvertinspirerande skivomslaget!
Karen Carpenter dog 1983 i vad som idag heter anorexia och man kan fundera på om världen hade upptäckt den sjukdomen tidigare än vad man gjorde och kunnat bota Karen, hur det hade låtit idag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar