Utgivningsår: 1992
Skivbolag: Rocket Records/MCA Records
Betyg: 2/5
Det var inte ens en månad sen jag skrev om Elton John senast och denna gång är årtalet dryga 20 år senare. Och i jämförelse med "17-11-70" från 1971 så är denna platta tyvärr en blek historia. 90-talets Elton John kännetecknas främst av stora ballader som Lejonkungsklassikerna "Can you feel the love tonight" och "Circle of life", lysande låtar på sitt sätt. Båda dom låtarna skulle ha passat bra här för plattan domineras av samma stora bombasm i produktionen och det är inget fel i att det låter så. Det är bara det att det känns som att Elton John fläskat till det på tok för mycket och det är lite för många tunga pianoballader med lunkande mäktigt komp. Det blir lite för segt och tungt i längden!
Och när det inte är det så är det relativt vattniga poplåtar som inte känns så märkvärdiga. Vart är dom snärtiga uppfinningsrika hitlåtarna á la "I'm still standing" eller "I don't wanna go on with you like that" eller rockröjarna där Elton flyger fram genom på pianot. Singlarna "The one" och Eric Clapton-duetten "Runaway train" lyser bäst och inledande och malande "Simple life", med ett evigt irriterande och helt malplacerat munspel mitt i, hade jag kunnat klara mig utan. Jo, den lite lätt countrydoftande "Whitewash county" får ses som en av få låtar som sticker ut lite och känns fräsch! Detta är snyggt gjort, men samtidigt grymt tråkigt för ett helt album! Jag hade högre förhoppningar på den här plattan, men istället så blev den en av de sämre plattorna med honom jag har hört tyvärr. Jag vet inte om plattan blir kvar i samlingen, troligtvis inte, det beror på hur mån jag är om att få komplett Elton John en dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar