Sidor

söndag 22 december 2019

Kultstämplat: Frank Andersson med Kinells - Frank/Frank's disco

Frank Andersson med Kinells - Frank
Utgivningsår: 1977
Skivbolag: BWM 
B-sida: Frank's disco
Det finns ett gammal talesätt som säger att idrottsstjärnor och musik går inte ihop och man får väl säga att detta förstärker den devisen. Brottaren Frank Andersson tog VM-guld 1977 och givetvis så vreds exakt alla kranar på för att visa upp Frank efter det. Ett steg var att han skulle spela in en singel tillsammans med det mindre kända dansbandet Kinells. Frank själv hävdade att han inte alls kunde sjunga, vilket framgår med all önskvärd tydlighet, men tydligen så var all PR bra PR och singeln gjordes. 

För att dölja Franks enorma brist på sångkunskap så får den på omslaget ej omnämnda kören Anita Strandell och Diana Nunez stå i fören och höras mest. Alltså, tjejerna gör jobbet, Frank syns. Texten är
tillsammans med melodin författad av Billy Gezon, mest känd för att han sjöng "Måndag i mitt liv" i Melodifestivalen 1988, och en okänd kvinna som bara går under namnet "Anna-Kristina". Jag förstår inte vad texten egentligen handlar om. Damkören försöker genom hans rykte ta reda på vem han är och när Frank till slut tar till micken så pratar... förlåt LÄSER han kärleksklyschor, i en sån stackato att man undrar om han sitter på en nåldyna.
"Finns-ingen-ting-som-hind-rar..."
*Kören* "VADÅ?"
"Att-vi- för-står-varann..."

*Kören* 
"AHA, AHAAA"
"Att-vi-har-skoj-till-sammans..."

Och här kommer Franks enda sånginsats, eller vad man ska kalla det, tillsammans med kören:
"Som kvinna och som maaaan..."
Fast det vete gudarna om det ändå inte blivit bättre om han sjöng istället för att prata...

Han återkommer en gång till med ännu en robotinläsning och där han meddelar att han inte vill att "hon" (kören) inte ska tro att han saknar moral, men hyckleri med känslor skapar samvetskval. Fortfarande begriper jag inget av vad texten ska förmedla. Vad singeln däremot är flitig att förmedla är info om att bilderna på singel omslaget är hämtad ur Franks postertidning, vilket får mig att misstänka anledningen till singeln existens. 


På B-sidan ska vi gå på disco, "Frank's disco". Och inget är väl mer lördagskväll på danshaket än en svängom till ett fejkat VM-referat och en idrottsintervju med Frank Andersson. Om Frank pratade stackato på A-sidan så har han och den okände intervjuaren (Gezon själv?) skrattretande racerfart när dom ska försöka hålla takt med låten. Shake it, baby! Nu väntar vi tåligt på 12"-remixen gjord av Fatboy Slim eller Stonebridge! Och vill man fördjupa sig i brottningens underbara värld så medföljer en grepptabell och en lista över Sveriges alla världsmästare fram till Frank själv. Kanske det enda vettigt informativa i hela singeln! Resten är alltså ännu ett komiskt bevis på att idrottsmän skola bliva vid sin läst!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar