Sidor

söndag 9 augusti 2020

Kultstämplat: Kvack-Kvack - Die Fogel-song

Kvack Kvack - Die Fogel-song
Utgivningsår: 1981
Skivbolag: Duck Records
B-sida: Die Fogel-song med Rapping Duck
Jo, men visst fattade ni väl att den skulle komma förr eller senare? Landsplågan för 39 år sen som fick svenska folket att på firmafester och partyn klappa och flaxa med armarna och armkroka varandra och oss i senare generationer att ta oss för pannan och generat undra VARFÖR?!?!?! Jag vet inte hur det är med er, men mig hade dom behövt att både eltortera och lobotomera innan jag ens skulle överväga tanken att dansa fågeldansen. Men min far har tydligen gjort det för eoner år sen. Som sagt, vad var det jag sa om det där med generationer...? För den som mot all förmodan vill se vad jag talar om så lämnar jag en video längre ner som 
dansexempel. 

Men nu är det inte dansen i sig eller ens den välkända versionen med dansbandet Curt Haagers som är föremålet här egentligen, även om båda dessa är pinsamma nog. För den som vill ha lite kuriosa så kommer dansen från 50-60-talets Schweiz, det finns drygt 300 covers av den över hela världen
 och det är alltså Curt Haagers som är bandet bakom namnet "Kvack Kvack" och Duck Records är egentligen Bert Karlssons bolag Mariann (och exakt ingen är förvånad). Den riktiga versionen är A-sidan och som B-sida, och här börjar vi nu närma oss pudelns kärna, finns samma låt, fast med instruktioner av "Rapping Duck", även om "rapping" kanske var ett väl magstarkt uttryck i det här fallet. Ser man på singelomslaget så vore det kul att veta om Berra Karlsson har haft ett snack med Disney om rättigheter eller plagiat någon gång, för det är väl inte Kalle och Kajsa på bilderna? Den rappande ankan är lika med discjockeyn till lika en av Sveriges mer kända radioproducenter samt programledare, den sedan 2016 avlidne Lasse Lundeberg. Han var bland annat initiativtagare till närradiokanalen SAF Radio, som senare blev Radio City och plötsligt var hela reklamradiovågen igång.

Men om låten i sig inte var pinsam nog så försöker Lundeberg sjunga en av historiens kanske mest krystade och pinsamma texter:
"Kvacka-kvacka- kvacka-kvack
Flaxa-flaxa-flaxa-flax,                                                
Böj och sträck
Också 'e de' klart!"
Och lägg där till lite "kvacksala-kvack" och "kvackeli-kvack flaxeli-flax" och ankan låter mer som en gympaledare på after ski. Frågan är snarare om Lundeberg var nykter vid inspelningen, för det rabblas och skriks instruktioner och uppmaningar både i takt och helt osorterat om vart annat och det låter som om inspelningen var gjord vid en firmafest hemma hos Bert Karlsson. Det kanske var så inspirationen till att alla firmafester på 80-talet skulle innehålla fågeldansen kom. 

Som sagt, min generation, eller i alla fall jag (jag är ändå 70-talist), känner en viss kliande obehagskänsla och ett generat skratt komma när jag hör Curt Haagers instrumentala succé, för dom en generation över mig kanske det kliar i danstarmen och man ler kanske mer av nostalgi. Men låt oss i alla fall enas om att Lasse Lundebergs osorterade halvpackade instruktionsinsats tillhör avdelningen "Better Best Forgotten" härmed. Eller, ja, vi kan väl i alla fall skratta åt det... kvackeli-kvack på er!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar