Sommarplågor #40: Crystal Waters - Gypsy woman (She's homeless)

Crystal Waters - Gypsy woman (She's homeless)
Utgivningsår: 1991
Skivbolag: Murcery
B-sida: Tell me
1991 var ett år då jag lyssnade och hämtade otroligt mycket inspiration från Metropols "Flipp eller flopp" och en vårkväll så satt jag spänd på ett få fyra nya precis släppta låtar recenserade av juryn, som då bestod av Niklas Strömstedt, Pontus "& Amerikanerna" Holmgren och journalisten Anna Björkman. När den här låten så spelades så var en enig jury överens om att låten skulle bli en jättehit och Anna Björkman, som hört låten innan, var övertygad om att låten skulle bli årets sommarplåga. Och den hade ju potential till det egentligen. Nu blev det dock inte så, en viss Pelle Almgren snodde den titeln. Den kom inte ens in på Sommartoppen och nådde en åttonde plats på svenska singellistan. Men spelades gjorde den, en gigantisk hit i England var det och en sorts sommarplåga utan att nå dom astronomiska höjderna på dom svenska listorna blev den.

Crystal Waters har musikbakgrund så det räcker och blir över. Hon är släkt med jazzsångerskan Ethel Waters och hennes far spelade i det legendariska Philly-husbandet MFSB. Men det var när hon såg en väldigt uppsminkad kvinna med fina svarta kläder som visade sig vara hemlös som den här låten kom till henne. Hooken i låten var redan klar och när det är sommar så är det ju främst det som lockar folk, hur välment texten än är (ja, ofta annars också tyvärr). Så den sommaren gick många engelsmän, och en del svenskar med för den delen, och groovade och nynnade:
"La-la-di-la-di-daaao, La-la-di-la-di-daaao, La-la-di-la-di-daaao"
På den tiden blev jag nyfiken på låten och tyckte den var helt OK, men den drunknade snart något i mina sommarfavoriter 1991, OMD, REM, Wilmer X och så vidare. Dom låg ju trots allt på Sommartoppen, Crystal Waters gjorde inte det. Men visst tycker jag ännu att detta är en skön låt med ett bra groove och en löjligt stark hook.  Det är ett riktigt charmigt och coolt nostalgiörhänge från den engelska dans- och husmusikens bästa era. Sen kanske det finns andra låtar i samma genre från den tiden som känns ännu bättre i sound idag.

Crystal Waters kunde detta nästan ha blivit en one-hit-wonder om inte den italienske discjockeyn Alex Gaudino plötsligt hade dykt upp 2003 och lockat med Crystal att sjunga på låten "Destination Calabria" som tre år senare med en mix med en annan låt blev en gigantisk hit och hur bra jag än tycker hemlös-låten än är så tycker idag nästan att hennes jobb med Alex Gaudino är än bättre.