För bra precis tre år sen, oktober 2015, så skrev jag en krönika här där jag uppmanade second hand-försäljare att sluta ta överpriser för loppisskivor som finns exakt överallt, alltså Vikingarna eller Pelle Karlsson. Att sluta tro att bara för att vinylen är inne igen och man har en skiva i sortimentet som går att spela på så sitter man på samma guldgruva som de stora skivaffärerna nere i Stockholm.
Har nåt hänt sen den tiden? Jo, det har ju det, och tyvärr åt fel håll. Det har smällt till och plötsligt snackas det inte om nåt annat än hur LP-skivan är tillbaka och hur mycket pengar man kan göra på vinyl! Och jag tycker själva grejen ännu är lysande! Plötsligt, efter att på 90-talet fått förklara varför jag ännu köpte LP-skivor, så har man mängder av likasinnade som har tinat upp och som man kan prata med! Det är jättekul! Man kan få tips på det man saknar på ett annat sätt än man kunde förr.
Dessutom finns det fler ställen att köpa skivor på för nu poppar det upp nya skivaffärer här och var, även i landets mindre städer.
Men det har tyvärr också sina nackdelar, den ökade andelen säljare som ser guldet, men inte har kompetensen. Än mer nu än vid tillfället för förra artikeln så tror nu även de stora second hand-butikerna att man kan tjäna stora pengar på vinyl. Och det kan tyckas vara ett litet problem för en del, men det kan utvecklats till ett större problem. Framför allt om den nya trenden sprider sig, att second hand-butiker plötsligt höjer priset på sitt skivsortiment, som jag varit med om några gånger i år. Jag tänker inte nämna några namn för mitt mål är inte att hänga ut någon, bara varna för konsekvenserna av detta. Det mest korkade i det hela är då att samma skivor som man fick för en tia och som legat i skivbackarna i ett par år nu plötsligt får höjt pris. OK, om man får in Rolling Stones eller Beatles eller David Bowie, då är det läge att höja priset. Men om en skiva legat i flera år och ingen bevisligen varit intresserad av den för en tia sen den kom in, vad är oddsen att fler blir intresserade av den för att den plötsligt sätter ett högre pris?! Låga skulle jag säga...
Chanserna att ovan nämnda artister ska komma in på second hand-affärerna idag har minskat drastiskt. Jag har pratat med flera av mina skivsamlarvänner i USA och England och alla har upptäckt samma sak, att det lämnas in mycket färre skivor till loppisar och second hand numera. Jag har påtalat detta ett par gånger i mina månadsuppdateringar av skivköp. Majoriteten antingen säljer sina skivor på Tradera, till den lokale skivhandlaren eller behåller dom, allt för att få ett sånt bra pris som möjligt för dom.
Att i det läget tro att samlingen som loppisarna har av Schlagerfavoriter, Ingemar Nordströms eller Classics Up To Date som stått i en evighet skulle gå för ett högre pris än tidigare bara för att vinylen blivit pengar igen är ju bara korkat. Och allt detta kan leda till att folk tröttnar, att det inte kommer in något nytt och det som finns har stått länge och har dessutom ett för dyrt pris mot vad det är värt, och denna vinylboom till slut dör ut. Oavsett vad många handlare tycks tro så är skivköpare och samlare inga idioter. Man vet generellt sett vad det är värt och vad man är beredd att betala för var skiva och är en second hand-affär oseriös så ledsnar folk till slut och går inte dit, alternativt slutar gå till skivavdelningen i affären. Åter igen: ALLT är inte guld som glimmar! Alla skivor är inte svart guld, det finns många med repor också.
Vad som är seriöst och som håller vinylboomen igång är kunniga ställen där man vet värdet. Där man höjer priset på dom skivor som är värd det och säljer det mindre värda billigt för dom som är intresserade av den musiken. Det är intressant att det är många som jobbar på dessa second hand-affärer som sitter och kollar på Tradera för att se om en porslinskatt eller tallrik av märket Rosa Ljung är värd några extra kronor, men däremot inte ids kolla vinylskivor utan rakt av chockhöjer priset på alla skivor istället. För med allt större och förändrat värde på saker och ting så kommer också ett allt större ansvar att lära sig vad saker är värda i verkligheten vilket är ärligt mot kunderna.
Jag förstår att det är en intressefråga eller en kunskapsfråga, men det drar ändå in oändligt mycket mer pengar om affären visar att man har lite koll än om man tror att allt som är svart och snurrar är värd mycket för att man har hört talas om det.
Chanserna att ovan nämnda artister ska komma in på second hand-affärerna idag har minskat drastiskt. Jag har pratat med flera av mina skivsamlarvänner i USA och England och alla har upptäckt samma sak, att det lämnas in mycket färre skivor till loppisar och second hand numera. Jag har påtalat detta ett par gånger i mina månadsuppdateringar av skivköp. Majoriteten antingen säljer sina skivor på Tradera, till den lokale skivhandlaren eller behåller dom, allt för att få ett sånt bra pris som möjligt för dom.
Att i det läget tro att samlingen som loppisarna har av Schlagerfavoriter, Ingemar Nordströms eller Classics Up To Date som stått i en evighet skulle gå för ett högre pris än tidigare bara för att vinylen blivit pengar igen är ju bara korkat. Och allt detta kan leda till att folk tröttnar, att det inte kommer in något nytt och det som finns har stått länge och har dessutom ett för dyrt pris mot vad det är värt, och denna vinylboom till slut dör ut. Oavsett vad många handlare tycks tro så är skivköpare och samlare inga idioter. Man vet generellt sett vad det är värt och vad man är beredd att betala för var skiva och är en second hand-affär oseriös så ledsnar folk till slut och går inte dit, alternativt slutar gå till skivavdelningen i affären. Åter igen: ALLT är inte guld som glimmar! Alla skivor är inte svart guld, det finns många med repor också.
Vad som är seriöst och som håller vinylboomen igång är kunniga ställen där man vet värdet. Där man höjer priset på dom skivor som är värd det och säljer det mindre värda billigt för dom som är intresserade av den musiken. Det är intressant att det är många som jobbar på dessa second hand-affärer som sitter och kollar på Tradera för att se om en porslinskatt eller tallrik av märket Rosa Ljung är värd några extra kronor, men däremot inte ids kolla vinylskivor utan rakt av chockhöjer priset på alla skivor istället. För med allt större och förändrat värde på saker och ting så kommer också ett allt större ansvar att lära sig vad saker är värda i verkligheten vilket är ärligt mot kunderna.
Jag förstår att det är en intressefråga eller en kunskapsfråga, men det drar ändå in oändligt mycket mer pengar om affären visar att man har lite koll än om man tror att allt som är svart och snurrar är värd mycket för att man har hört talas om det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar