Utgivningsår: 1984
Skivbolag: EMI
Betyg: 4/5
Det är inte lätt att jämföras med en annan musiker i samma stil, men ibland är det svårt att inte låta bli. Den engelske trumpetaren Nat Gonella kallades för den brittiske Louis Armstrong och inte helt utan anledning eftersom Satchmo var hans stora idol och han hade transkriberat och tagit ut Armstrongs solon och kunde dom utantill. Han skulle med tiden också möta sin idol och även bli god vän med denne.
Gonella skulle dock också bli en av Englands största jazzmusiker, mycket eftersom han likt Armstrong också var en showman och sångare som gärna underhöll med scatsång. Han spelade ett flertal gånger i Sverige och stannade även kvar här ett tag under andra världskriget första år för att hålla koll på världssituationen då innan han till sist själv klev in i kriget som fältmusiker.
Mitt förhållande till Gonella är inte jättestort. Jag har hört honom enstaka gånger i diverse jazzradioprogram då och då, men inte mer. Detta är alltså min första platta med honom och det är åter svårt att inte jämföra med Armstrong. För till skillnad från Armstrong så är förstås Gonella en bra bit ifrån egentligen, både vad gäller trumpetspel och som underhållare. Jag har förvisso väldigt svårt för Satchmos brölande och raspiga sångröst, men den är ändå karaktäristisk för genren. Gonella har väl inte en genomusel röst, men den är inte heller särskilt bra, varken skönsjungande som Sinatra eller Bing Crosby eller karaktäristisk och utstickande som just Armstrong eller Fats Waller.
Därmed inte sagt att Gonella är dålig på något vis, absolut inte, för han är en helt OK trumpetare och han har ett riktigt bra band med sig, som trots namnet är helt brittiskt och inspelningarna är gjorda i London mellan åren 1934 och 1935. Jag tycker den här plattan ändå är riktigt bra, svänger skönt och har många riktigt bra spår! Nat Gonella & His Georgians är ett riktigt bra och välspelande engelskt band som visar upp engelsk 30-talsjazz på bästa sätt. Den här skivan blir kvar i samlingen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar