Charlie Barnet - Swing street strut

Jazzprogrammet framför andra i radio förr, Smokerings, är skyldig till upptäckten av många av mina jazzfavoriter. En annan är Charlie Barnet som Leif Andersson hade ett helt program om 1988. Få orkesterledare har en sån otroligt välorganiserad och skön orkester som Barnet och han har en av branschens bästa blåsensambles.

Barnet får räknas som något av jazzbranschens playboy med en rik bakgrund, mängder av förhållanden och giftemål samt ägare av nattklubbar. Men Barnet var också en beundrare av Count Basie och Duke Ellington och bland hans mest kända kompositioner märks "Cherokee", som är Barnethiten nummer 1. Personligen har jag alltid tyckt att Barnet är bättre än Ellington, men jag antar att det är svårt att få med sig andra storbandsfreaks på den åsikten.
Men en annan, enligt mig ännu bättre, stor hit var "Skyliner" från 1944. Få storbandslåtar har mer tryck i blåset än "Skyliner" och den är en av mina stora jazzfavoriter. Barnets storhetsperiod var mellan 1939 - 1941 samt att "Skyliner" sköt honom tillbaka till toppen. En annan intressant Barnet låt kom 1947 och hette "Be bop spoken here" och var från hans period mot slutet av karriären då han började experimentera med bebopmusiken. Låten skulle senare bli signatur till ett av 80-talets mest uppskattade jazzprogram i P3 med samma namn som låten. Barnet slutade med musiken 1949, men gjorde korta comebacker med jämna mellanrum.

Att hitta Charlie Barnet skivor är inte så lätt, men ändå så har jag haft tur med både två CD-skivor, en box och två LP-skivor samt singlar. Den bästa och mest innehållsrika är förstås boxen "Swing street strut" med hela fyra CD-skivor med Barnet musik från hans första år i det tidiga 30-talet till 50-talet då han i praktiken bara gjorde korta inhopp i musikbranschen. Boxen köptes på ett så odramatiskt ställe som Ginza i våras för det billiga priset av 29 kr. Det tyska märket Quadromania som ger ut boxen är kanske inte det mest spännande i musikhistorien och är ett av dessa billigmärken med små faktafel som ger ut jazzplattor som glöms bort, men i en del fall är såna bolag värd bättre än ett sånt ryckte och denna box är riktigt bra. Trots allt är det musiken som ska tala.
Charlie Barnet är en jazzmusiker som inte riktigt hamnade i samma storhet som Basie, Goodman och Ellington, men som i en del fall nästan var mer intressant och fantasirik än dom och 1984 blev han invald i Big Band and Jazz Hall of Fame.

Två Barnettlåtar har jag valt. Dels den maffiga "Skyliner", i ett klipp som kan liknas vid dåtidens rockvideo, och dels den sköna "Charleston Alley".