Brilliant - Love is war

En stor del av min skivsamling utgörs av vinylsinglar, men trots det så är det sällan jag skriver om den formen här, främst för att det ger mer att skriva om en fullängdare. Men emellanåt, när man hittar en singel som man letat länge efter och som man inte har en hel skiva till så har nöden ingen lag. Här hade jag tänkt att skriva om en singel som jag nämnde redan för ett år sen när jag gjorde min guide till Stockholms skivaffärer (och redan då lovade jag att skriva om den nån gång). Det handlar om ett band som jag hörde första gången i ett Tracks hösten 1985 i en reggaeversion av James Browns "It´s a mans mans mans world", en låt som blev en stor hit i England men som floppade i Sverige. Bandet hette Brilliant och hade den färgstarka och skönsjungande sångerskan June Montana som frontansikte. En annan medlem i denna trio var Jimmy Couty, som långt senare skulle bli ena halvan av det mer kontroversiella KLF. Youth kallades den tredje medlemmen om nån undrar.

Nästa gång jag hörde bandet var 1986 på sommaren då den enormt snygga discokaskaden "Somebody" släpptes. Jag hörde låten både i radioprogrammet Kulan I Luften och i nyss nämnda Tracks. Låten blev åter en hit i England och det snygga ljudet var signerad några som bara ett år senare skulle mer eller mindre äga englandslistan, Stock-Aitken & Waterman. Brilliant var alltså en av den trions allra tidigaste protegér och den ljudbild som hörs på Brilliants låtar kan knappast betecknas som typisk för Stock-Aitken & Waterman senare.

Bandet släppte ännu en singel, som jag aldrig hörde i svensk radio utan jag förblev ovetande om den till 2008 då jag hittade denna låt på Youtube och KLFs kanal där (som tyvärr är borta nu). Låten hette "Love is war" och var en riktigt skön gungande discodänga från 1986 med en väldigt snygg produktion. Även om Stock-Aitken & Waterman har gjort bra låtar och snygga tuggummiproduktioner så sticker jag ut hakan och säger att detta är nog en av de bästa produktioner dom gjort. Och June Montana sjunger riktigt bra med en behaglig röst. Låten i sig är skriven av SAW ihop med Brilliant, vilket får anses som unikt eftersom producenttrion nästan hela tiden skrev alla låtar själv åt sina adepter (om de inte var covers). För mig är det nästan obegripligt att den inte blev en hit i Sverige för refrängen och melodin är väldigt stark och sitter i hjärnan när man hör den:
"This is love
and love is war
love is what we're fighting for"
B-sidan av singeln upptas av den nästan helt instrumentala låten "The red red groovy" som är en rytmisk discolåt med en trumpetslinga som går i låten. En låt som väldigt snyggt gjord och mer värd att lyssna på än vad man brukar göra med B-sidor.
Denna singel letade jag sen efter, ja, efter att hitta Brilliantsinglar i över huvudtaget, men utan resultat. 2009 så var jag alltså i Stockholm och landade i en skum skivaffär på St Eriksgatan kallad Diamond Records, som låg i en mörk lägenhet under en bro. I en singellåda hittade jag så denna låt och blev lycklig som ett barn på julafton. Nu väntar jag bara på att nån gång hitta Brilliants hela platta eller eventuellt nån av ovan nämnda låtar på singel. "Somebody" vore inte helt fel!

Brilliant la av efter en platta och June Montana försökte sig på en solokarriär efter det som inte gick så bra. Jag har faktiskt en av hennes solosinglar också och den är inte direkt dålig, men långt ifrån Brilliants singlar. Huruvida Jimmy Couty anser att hans lilla SAW-karriär var bra eller inte förtäller inte historien, men han skämdes inte mer än att han kunde visa videor med dom på Youtube i alla fall.
Så hittar ni singlar med Brilliant, lyckliga ni. De är inte lättåtkomliga, men sköna rariteter. Kanske inte värdefulla, men nostalgiska discopärlor från 80-talet av ett band som Sverige aldrig fick upptäcka, men som ändå var värda både ögon och öron.