expr:class='"loading" + data:blog.mobileClass'>

tisdag 17 april 2012

Talk Talk - It´s my life

Efter ett tags uppehåll så hade jag tänkt återvända till det engelska 80-talet och dess elektroniska värld och ett band som tillhör ett av mina favoritband i genren; Talk Talk och deras "It´s my life" från 80-talssynthens gyllene år 1984. Detta var ett band som under 80-talet var helt okänd för mig, främst eftersom dom aldrig blev så stora här i Sverige. Hemma i England däremot hade dom en stor publik med sin mjuka och luftiga synthpop och jämfördes ofta med Duran Duran. Bandet bildades 1981 och fanns i precis tio år och är ett av få band som sen dess inte haft någon återförening, ännu kanske man ska säga.
Jag upptäckte dom vid en slump en bit in på 00-talet när jag inhandlade deras mest kända hit "It´s my life" på singel mest på prov och sen dess var jag fast. Där är det lite roligt. "It´s my life" är den låt som spelas mest av bandet idag och som man här i Sverige kan om man kan nån låt med bandet. Men på 80-talet så var den en besvikelse försäljningsmässigt och den allra största hiten var den pianogungande "Life's what you make it" från plattan efter. En låt som tyvärr är rätt bortglömd idag.
Talk Talks musik är lättsam, avkopplande och flytande och melodierna lysande engelska poppärlor från en svunnen tid. En klar och stark bas på de flesta låtarna och svävande synthmattor som ackompanjerar sången. Jag ska sen inte direkt påstå att sångaren Mark Hollis ljusa och lät vilsna röst är bra, men det är få band i denna genre som har riktigt bra sångare och Hollis röst passar ändå väldigt bra för den sköna och spännande musik som bandet spelar.

Skivan är köpt rätt sent, 2004 på Erikshjälpen för enkla 10 kronor.
Singlarna på plattan är förutom titelspåret också "Such a shame" och inledande "Dum dum girl" och alla tre är klassiker som håller än. Låten "Call in the night boys" är annars en riktigt skön låt som aspirerar på att kunna ha blivit singel nummer fyra. Lyssna också på den spännande och speciellt uppbyggda balladen "Tomorrow started" eller "The last time". En annan riktig höjdarballad är låten om "Renée".

Talk Talk är en av 80-talssynthens mest bortglömda och undangömda band som aldrig riktigt fått någon riktig renässens, till skillnad mot andra band i samma stil. Annars så har Talk Talk haft en del influenser på många av dagens engelska ambienta band som Portishead och Radiohead. Dock så höjde en del på ögonbrynen och bandet började spelas lite mer ett tag i samband med No Doubts faktiskt riktigt bra cover av "It´s my life" som ju blev en jättehit. Och på tal om covers så kan ni också lyssna in Sandras speciella tolkning av "Such a shame" som är riktigt lysande. Så förhoppningsvis kan den europeiska musikbranschens respekt och accepterande mot Talk Talks musik höja deras status som ett av synthvärldens mest lysande och skönaste band till högre höjder. Det är dom värda!
Två Youtubeklipp har jag valt, dels den fortfarande lysande singeln "It´s my life" och dels låten "Call in the night boy", som då inte har någon riktig video eftersom det är ett albumspår.



4 kommentarer:

  1. Ett av mina favoritband. Precis som med The Fixx så var jag med från början, dansade till låten "Talk Talk" (en lysande låt http://www.youtube.com/watch?v=Eqjttpl3peI) från debutalbumet på diskoteket Fountainebleau i Stockholm tills stället sprängdes i luften. Debutalbumet innehåller inte en dålig låt, tex även denna http://www.youtube.com/watch?v=Ge-IFWGq-6o&feature=relmfu. Stilen ändrades sedan lite för varje album, för att mot slutet vara helt annorlunda, och väldigt speciell - i princip bara ett långsamt piano och diverse ljud o lite sång.

    Mvh
    Håkan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, Håkan

      Tack för dina ord och din fantastiska genomgång av Talk Talk! Jag får hålla med om dina ord om gruppen. Ur new wave-synvinkel är detta ett av mina favoritband också. Debuten "The party's over" recenserade jag för bra länge sen på min hemsida om 80-talet, Retrogalaxen (http://www.retrogalaxen.se) och tycker också att det är en höjdarplatta. "Today" är enligt mig också en av de bästa låtarna på plattan!
      Jag saknar ännu de två sista plattorna, men det vore ju inte kul att vara skivsamlare om man inte hade lite att se fram emot när man letar i skivbackarna. ;-)

      Mvvh
      Jörgen Stafrin

      Radera
    2. Jag har deras fyra första. Efter en del pickup-nedsläpp på de senare två inser jag att det inte var så mycket piano som jag hade för mig, utan mer orgel o lite gitarr mm. "Spirit of Eden" är i samma stil som "The colour of spring", men ännu mycket, mycket långsammare. Jag gav upp dem där, vet att jag inte lyssnat "tillräckligt mycket" på "Spirit of Eden" - det fanns ju annat att höra på. :-)

      Kul med en blogg om musik! Jag skriver lite om musik också (klicka på etikett "Musik" till höger en bit ner).

      Radera
    3. Ja, jag har deras tre första plus samlingen "Natural history".

      Japp, jag kollade på din blogg. En riktigt intressant blogg. Jag gillade din kommentar om hårdrock och klassiskt.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...