expr:class='"loading" + data:blog.mobileClass'>

fredag 5 juli 2013

La Cream - Sound & Vision

90-talets musik har jag varit lite snål med, men jag hade tänkt att dyka ner i eurodiscovärlden nu, en genre som ännu ligger mig varmt om hjärtat även om ny bra sådan musik är löjligt svår att få tag i.
Det var det ju egentligen också 1998-99, det är ju lite beroende på vart man placerar Aqua och all danskpop, men för mig var inte det riktig euro. E-type var nästan ensam på banan i en genre som medierna tävlade i att skriva ner och stämpla som osäljbar. Det var då som Tess Mattisson och Andrez Abatte dök upp i La Cream, ett alltför kortlivat projekt som släppte ett klassisk album, en ikon i eurogenren, "Sound & Vision".

När första singeln "Château D'Amour" dök upp 1997 så passerade den mig rätt obemärkt förbi först. Och singeln "Say goodbye" tyckte jag var lite för överdramatiserad och inte alls bra. Men när sen singeln "Free" kom, en egen version av en av bandets producenter Dr Albans låtar, och när jag om och om igen hörde andrasingeln "You" så vaknade mitt intresse på allvar. Det här var ju lysande dansmusik! Och med tiden lärde jag mig gilla de andra två singlarna också.

Plattan "Sound & Vision" tror jag att jag köpte runt 1999-2000 i en skivaffär i Sundsvall som låg på Storgatan i centrum som hette CD Mix. Detta är alltså eurodisco i sin ädlaste form med en krydda dramatik och spänning isig. Ordet "Överdramatiserad" har tonats ner och jag insåg att det var en bra och passande image för bandets musik. Producenterna Freddie Hogblad och Ari Lehtonen har gett plattan en mästerlig svävande och skön produktion som lämpar sig både för avkopplande lyssning hemma och för dansgolven. Melodierna i de mer singelliknande låtarna är starka och sitter som ett knytnävslag. Enkla, men samtidigt så lysande passande den sköna ljudbilden. Dessutom har jag alltid gillat Tess Mattissons röst som är som gjord för euro. Den lyckas både smeka och förföra på samma gång.
Bäst tycker jag att låten "Incendio" lyser, en låt som går i ett otroligt skönt tempo och med ropet "INCENDIIIOOO" med jämna mellanrum som en krydda!
Men låna också ett öra till den mer funkigt houseindränkta "Hold you" eller den nästan instrumentala danspärlan "Playing with fire".
Plattan har en svag del och det är låten "In your eyes" som stuffar på lite intetsägande med endast Tess mumlande här och var. Men annars är detta en otroligt skönt svängande och njutbar dansplatta som med rätt volym blir en riktig europralin för alla sinnen! Dessutom slipper man fem mixar på slutet! Heder bara det!

Bandet släppte alltså bara denna innan Tess gick solo och släppte ett annat mästerverk i eurodiscogenren, "One love to justify", som öser på i samma tempo och sköna ljudbild som La Creams platta. Också är hon ju en bedårande snygg kvinna också, bara en sån sak. Men La Cream och Tess ska ha en stor heder för att dom vågade i slutet av 90-talet och 00-talets början, när eurodiscon stämplades som helt död, gå emot trenderna och skapa plattor och produktioner som höll en av musikvärldens skönaste genrer vid liv! Detta med en platta som är en av genrens bästa och mest oförtjänt baktalade skapelser!

Två låtar från plattan blir det. Dels "Incendio", som då är ett albumspår och inte har någon riktig video, och dels den lysande singeln "Free", som i mina ögon är långt bättre än Dr Albans original.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar