onsdag 20 november 2013

The Drifters - Kissin' in the back row of the movies

Jag mjukstartar min nya kategori med 70-talsmusik med en liten singel från mitt födelseår, en lätt och naiv souldänga, som dock är oerhört oemotståndlig. Ett riktigt veterangäng är The Drifters, ett band som bytt medlemmar nästan lika ofta som jag byter tröja. Bandet, som startade 1953, rullar på än, men samtliga nuvarande medlemmar klev på under 00-talet.
Och inte ens under den här perioden, 1974, så var originalsättningen med utan äldsta medlemmen är leadsångaren Johnny Moore, som ändå klev på ett år efter bandets bildande.

Låten i fråga, "Kissin' in the back row of the movies", upptäckte jag på allvar för några år sen. Det är en söt liten historia om tonårskärlek längst bak i biomörkret till en väldigt skön melodi som doftar 50-tal och mysig produktion, som det i sin tur andas 70-talssoul om. Låten har blivit lite av en bortglömd klassiker som vuxit i storhet först under modern tid, för 1974 floppade låten i USA. Bandet, som nu låg på ett litet skivbolag, Bell Records, hade flyttat till England där låten dock nådde topp 10 1974.

Jag tycker ändå den är en riktigt härlig soulpärla som inte gör någon ont och som är otroligt skön att lyssna på. Skivan är köpt extremt billig på någon loppis för max 1 krona för några år sen och fodralet är väl inte det allra snyggaste, men för musiken i sig spelar det ingen roll.
B-sidans "I'm feeling sad (and oh so lonely)" är ett steg från 70-talets soulvärld och en mycket mer popindränkt låt, men som skulle mycket väl kunna fungera som A-singel och bli en hit för sig själv!

Klippet av hitlåten här är från holländska programmet TopPop just 1974 och man kan ju inte annat än älska koreografin.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...