expr:class='"loading" + data:blog.mobileClass'>

måndag 8 oktober 2018

Rick Dees And His Cast Of Idiots - Disco Duck

Mina texter om kultlåtar där man undrar vem som beslöt att detta skulle släppas på vinyl har ju i 99 % av fallen handlat om låtar där folket har förstått att detta är pinsamt skrattretande uselt och singeln har inte sålt ett nickel. Men hur gör man med en låt som är pinsamt skrattretande usel och som lik väl blev en stor hit världen över? I det här fallet så tycker jag att singeln förtjänar att skrivas om i alla fall för oavsett hur stor låten blev så är detta en riktigt udda och märklig skapelse. Jag hörde den först för nåt år sen och i Stockholm för några veckor sen så hittade jag singeln på Record Hunter.

Låten "Disco Duck" gjordes 1976 av komikern och radioprataren Rick Dees med låtsasbandet And His Cast Of Idiots och var inspirerad av en soullåt från 60-talet, "The Duck" av Jackie Lee (inga jämförelser i övrigt). Rick Dees sa att det tog en dag att skriva "Disco Duck" och tre månader att hitta någon som ville sjunga låten, vilket torde vara ingen utom Dees själv (undra varför). Själva låten är i för tiden trendriktig discostil med den lilla detaljen att texten är grymt pinsam och någon grav amatör försöker låta som Kalle Anka. Nu är det bara rösten som påminner om seriefiguren för ingenstans på skivomslaget så försöker man göra anspelande på Disney och dess skapelse, troligen av copyright-anledning. Men samtidigt så fattar man rätt omgående när man hör det kvackande ljuden vart inspirationen och tanken varit egentligen. Det var också många som var övertygade om att det var Kalles röst själv, Clarence Nash, som lånade ut sin röst i låten. Disney förnekade detta och hur någon kan tro att detta skulle vara proffset Nash är för mig en gåta. I det här fallet så hör man knappt vad ankan säger och mannen bakom kvackandet är gjord av Dees kompis Ken Pruitt.

Texten då? Jo, den är gjord för att läsas med skämskudden halvt framför, eller vad sägs om:
"All of a sudden I began to change
I was on the dance floor actin' strange (Quack quack, quack quack)
Flappin' my arms, I began to cluck (Quack quack)
Look at me, I'm the Disco Duck"
Låter mer som om någon 
därefter på discot troligen ringde mentalvårdsavdelningen efter en bil. Fast nu är ju meningen att alla ska bli lika tokiga:
"Try your luck

Don't be a cluck"
Jag vet, vi snackar inte Fröding här.

Jag kan kanske önska att Clarence Nash hade gjort ankljuden, för kanske hade 
man då hört vad ankan säger. Någonstans kan man urskilja:
"Ah, get down mama
Oh mama, shake your tail feather"
Jajemän, morsan, gå ner och skaka på stjärtfjädrarna! Fast tro det eller ej, en majoritet av den amerikanska befolkningen gjorde just det och låten tog 1976 klivet upp på USA-listans första plats och i Sverige blev den trea. Ibland är livet bra underligt...

Detta är ett underbart uselt pekoral där man skrattande undrar idag om det inte borde vara några sorts drogtester innan man går in i en skivstudio. Eller när man går upp på en scen också, dessutom. Titta bara på detta framträdande ifrån "Midnight special". Nej, det varken Mupparna eller Sesame Street vi ser på.


Det skulle nu inte vara sista gången som en anka beträdde ett discogolv. Disney själva skulle till slut 1995 föra stackars Kalle till skivstudion med tidstypisk eurosound. Detta är kanske inte eurogenrens stoltaste ögonblick...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...