För mig är Marie Fredriksson en av mina absoluta favoritsångerskor inom svensk musik! Ända sen jag hörde "Efter stormen" 1987 så har jag varit ett stort fan av henne och hennes musikalitet. Jag kände förstås till henne innan dess, men det var då mina ögon och öron öppnades på allvar. Jag gillar Roxette, utan tvekan. Roxettes ballader som "Listen to your heart", "It must have been love", "Fading like a flower (everytime you leave)" eller "Spending my time" hade inte varit alls lika mäktiga med någon annan vid mikrofonen! Och dom är mästerverk ur Per Gessles penna!
Men det är något mer speciellt med Maries sololåtar ändå. Dom är trots allt mer personliga än Roxettes stora världshits och det är en av sakerna jag gillade med henne, hennes förmåga att göra låtarna till sina egna och verkligen sätta känslor på dom med sin röst. Hon kunde både smeka ömt med rösten och riva i i dom rockigare låtarna och man trodde verkligen på det hon sjöng. Hon hade en helt fantastisk röst och musikkänsla! Dessutom verkade hon vara en jordnära och lugn person som var en långt borta från dom divalater som stjärnor av den kalibern ofta brukar få. Marie Fredriksson var något unikt och speciellt i svenskt musikliv och jag kommer sakna henne!Därför så brottades jag med mig själv hur jag skulle lägga upp en hyllning till henne, både här på bloggen och på Youtube-kanalen. Om ni går in på min kanal ovan så kan ni se min hyllning på Youtube där jag räknar upp dom tio bästa låtarna hon gjorde både med Roxette och som solo. Det kändes helt rätt att blanda in Roxette där eftersom mesta delen av mina prenumeranter är utländska och kan Roxette-låtarna mycket mer. Här på bloggen känns det mer rätt att ge henne all uppmärksamhet. Därför så kommer här mina tio favoriter av Maries egna låtar. Dom bästa Roxette-låtarna känns som en lista för sig.
10 Felicia Adjö (1988): Denna Cornelis-cover gjordes till hyllningsalbumet "Den flygande holländaren" och när jag hörde den här låten första gången så hade jag aldrig hört Cornelis version. Det är ju väldigt oförtjänt ofta när en låt man hör första gången i coverversion tenderar att bli ihågkommen för just den och inte för originalet. Därmed inte sagt att Cornelis Vreeswijks version alls är dålig, men Marie ger denna tragiska text ett helt annat djup med sin röst som jag alltid tyckt är fantastisk!
9 Så länge det lyser mitt emot (1992): Albumet "Den ständiga resan" fick jag i julklapp på kassett av min farmor denna jul, 1992, och bara därför har den ett nostalgiskt värde. Men singeln "Så länge det lyser mitt emot" har jag också gillat sen början. Den har en både sorglig och mysig text på något vis. Hon lyckas verkligen förmedla känslan av sorg och viljan att sitta uppe i natten och bara se en lampa i huset mittemot. En vacker låt med en målande text och melodi. Dessutom en lysande och suggestiv produktion!
8 Ännu doftar kärlek (1984): Det vore tjänstefel att inte ha med den här. Förvisso kanske lite sönderspelad, men den är ändå enormt vacker och ett bevis på hur fantastiskt hennes arbete tillsammans med Lasse Lindbom på dom första plattorna fungerade. Det är en ljuv kombination av hennes röst och Lasses produktion och en djup text om kärlek som formar denna klassiker!
7 Silver i din hand (1986): Detta är en bortglömd singel från "Den sjunde vågen", även den signerad Lasse Lindbom i produktion. Men istället för djup och svårmod så är detta en fjäderlätt och luftig poplåt som är vacker och vårlik i stämningen och därför förtjänas att lyftas fram.
6 Mellan sommar och höst (1992): Detta är också en idag alltför bortglömd singel, i detta fall från "Den ständiga resan" och en låt som jag tycker borde ha blivit en bra mycket större hit. Det är en riktigt dramatisk rocklåt med en tung produktion och melodi. Jag har alltid älskat den här låten just för produktionen och hennes röst i denna!
5 Om du såg mig nu (1987): Jag märker att jag lyckats välja mest dom dramatiska låtarna och i denna gör Marie upp med sin döde far som aldrig riktigt trodde på hennes karriär, men som hon också saknade väldigt mycket. Låten finns på "Efter stormen" från 1987 och är ett albumspår som jag föll för direkt på grund av stämningen i låten när jag fick albumet kopierat runt samma tid och som jag sen dess vevat om och om igen.
4 Bara för en dag (1987): Vi stannar kvar vid "Efter stormen"-plattan och en låt i en helt annan stämning. Här mår Marie Fredriksson bra och hon lyckas verkligen också förmedla det väldigt tydligt och det behövs inga större åthävor för det. Det räcker att sitta på balkongen och sola hela dan och just det där enkla och sköna som låten förmedlar, tillsammans med den ljusa och luftiga produktionen gjorde att "Bara för en dag" var en annan stor favorit för mig från plattan.
3 Tro (1996): 1996 kom plattan "I en tid dom vår", en försiktigt mer positiv platta än "Den ständiga resan". Och det lyckas också första singeln tro förmedla. Att känna tro när det är mörkt i livet och vilja känna hur ljuset ändå kommer. Det är en väldigt fin text och en otroligt vacker produktion som stillsamt vandrar framåt steg för steg.
2 Sparvöga (1989): Detta är förstås en låt som idag närmast kan betraktas som klassiker, musiken till TV-serien "Sparvöga" som gick 1989 och som jag faktiskt aldrig såg. Däremot så gillade jag direkt singeln som har en grymt snygg produktion och framför allt sjunger Marie denna riktigt bra där det låter som att hon sjunger duett med sig själv i refrängen.
1 Efter stormen (1987): Men någonstans så kändes det ändå som ett måste att ha den här som etta. Tillbaka till ursprunget och då jag började lyssna som mest på Marie Fredrikssons musik. Ljudbilden är luftig och skön och det är en grymt snygg text och melodi. Det kan vara en stänk av nostalgi i valet, men det är ändå en svensk 80-talsklassiker det här som för mig alltid varit ikonisk och vacker.
Och med denna hyllning så skulle jag vilja säga tack, Marie Fredriksson, för allt du gjorde musikvärlden med din röst, dina låtar och din musikaliska kunskap! Svensk musik är ännu en legend och röst mindre!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar