expr:class='"loading" + data:blog.mobileClass'>

söndag 3 maj 2020

Johnny Hodges - Jazz Spectrum vol. 10

Johnny Hodges - Jazz Spectrum vol. 10
Utgivningsår: 1973
Skivbolag: Metro Rercords
Betyg: 4/5
Jag har tidigare nämnt flera mindre och bortglömda skivbolag inom jazzgenren som likväl har givit ut höjdarplattor och till den skaran vill jag nu också nämna MGMs dotterbolag Metro Records, som ofta gav ut återutgåvor från Verve. Det man hittar överlägset mest är bolagets serie kallad "Jazz Spectrum". Jag ska inte hylla allt som getts ut i Jazz Spectrum-serien, det är lite beroende på vilken musiker och vad man vill ha med denne. Utgåvorna är allt som oftast 50-talsinspelningar och, som sagt, finns säkerligen också på Verves skivor. Vi snackar trots allt om ett lågbudgetbolag här som plockar det bästa och omslagen ser rätt lågbudget ut också.

Men det finns samtidigt väldigt många bra skivor i denna serie med inspelningar som är kanonbra så man ska ändå inte rädas att köpa skivor av detta märke, i alla fall i väntan till dess att man hittar originalalbumen. Dom jag har, förutom den här, är med Wes Montgomery och Jimmy Smith och båda dom är verkligen rekommenderbara. Den här tionde volymen med Johnny Hodges, Duke Ellingtons hovsaxofonist, får jag ändå räkna som den bästa av dom jag har. Inspelningarna här är daterade mellan 1951 och 1957 och innehåller diverse Ellington-musiker, minus The Duke själv som inte medverkar på något spår. Men Lawrence Brown, Quentin Jackson och Billy Strayhorn finns här, i de flesta fall i septett eller oktett-sättningar, samt på ett spår nästan hela Ellingtonbandet utom Duke. Men så heter ett av spåren också "Waiting for the Duke". 


Och när Duke inte är närvarande så passar hans mannar på att köra så det ryker. Av den Ellingtonska sentimentaliteten och hans stora klassiker finns inte ett spår utan från början till slut är detta en en vild karusell med enormt skickligt spelande och kanonbra riv och rytm! Blåset är en riktig höjdare och man sitter och önskar att man hade fått se detta band live! Lyssna framför allt på det längre stycket "Scufflin'"! Detta är jazz när den är som allra bäst. Det blåser så det fladdrar och det är svårt att inte fascineras av det spela man hör på denna platta. Så det blir intressant att kolla upp dom andra utgåvorna i denna serie Metro Records "Jazz Spectrum". Dom kanske inte ser så mycket ut på ytan, men innehållet verkar vara helt kanon!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar