Fiction Factory - Throw the warped wheel out

I serien engelska new waveband från 80-talet har turen nu kommit till ett av de mer kortlivade banden, Fiction Factory. Bandet är egentligen bara känd för en enda låt och släppte bara två plattor varav denna då är den mest kända. Den andra plattan , den sällsynta "Another story" som kom året efter, finns inte i min ägo ännu. Fiction Factory upptäckte jag när jag av en slump på en praktik jag hade för 16 år sen kom över några band med Poporama från 1984 och gillade direkt den sköna, svala och relaxade synthpopen som hitlåten "(Feels like) Heaven" bestod av. En av dess genres stora mästerverk och en perfekt låt för hängmattan soliga dagar på landet.

Ett år senare hittade jag plattan "Throw the warped wheel out" på Förlorade Favoriter för en billig peng och blev lycklig när det visade sig att det inte fanns en enda låt som var riktigt dålig på plattan utan det var istället en av 80-talets mest underskattade klassiker.
Fiction Factory kom från Skottland och var frontad av keyboardisten Eddie Jordan och sångaren Kevin Patterson, som har en väldigt bra avspänd sångröst för new wave. I övrigt är "Throw the warped wheel out" väldigt snyggt producerad och framförd, med vackra synthmattor som ackompanjerar ett välspelande band. Förutom hitsingeln kan man inte minst lyssna på låten "Panic" eller grymt bortglömda andra singeln "Ghost of love". En annan favorit är låten "All or nothing" som har en riktigt cool och relaxande refräng.
"Throw the warped wheel out" floppade grovt vilket känns förvånande, men förmodligen så fanns det så oerhört många andra band i samma genre vid samma tidpunkt att plattan drunknade. Ett bevis på att det finns oerhört mycket bra underskattad musik under 80-talet som oförtjänt glömts bort.

Bandet gjorde alltså en platta till som idag är i det närmaste samlarobjekt innan man la ner musiken. Kevin Patterson jobbar idag som IT-ansvarig på ett universitet och han och Eddie Jordan återförenades i stort sätt bara musikaliskt vid ett tillfälle - vid Jordans bröllop då man framförde "(Feels like) Heaven".
Bandet var inte unikt i sin genre utan kom i en tid då det fanns mängder av band i den engelska synthvågen sedan ett par år tillbaka, men man var dock ett av de band med den snyggaste produktionen och som borde ha blivit mycket mer än man blev.

Som exempel på denna skiva bjuder jag på hiten "Feels like heaven" samt den bortglömda uppföljaren "Ghost of love".