Hootenanny Singers förnyade det traditionella

Jag erkänner att jag varit löjligt svag med att skriva i kategorin Schlager-Visa-Revy. Men nu ska det bli av för jag tänkte skriva lite om ett band som jag gillat allt mer de senaste åren. Jag är ju ingen 60-talsfantom direkt, men den svenska schlagern från det decenniet är något som ligger mig varmt om hjärtat och då främst den som korsar gränsen mellan visa och folkmusik, som då trakteras av Hootenanny Singers. Det passar riktigt bra att skriva några rader om dom nu när en av bandets starkaste krafter och förgrundsgestalter, Hansi Schwarz avlidit, 70 år gammal. Hansi föddes i Tyskland, men spenderade mesta delen av sitt liv i Sverige.1961 blev han medlem av Westbay Singers (ja, Västervik översatt om ni inte förstod). Bandet blev sedan Hootenanny Singers och resten är historia. 1974 blev en viss medlem vid namn Björn Ulfveus upptagen med ett annat band som skulle skriva något större historia, ABBA, och bandet upplöstes i några år.
Det jag gillar med Hootenanny Singers, förutom deras sköna stämsång, är just deras förmåga att ta den svenska visskatten, krydda den med klassisk svensk schlagerkänsla och blanda den med starka doser av den svenska folkmusiktraditionen. Och ut kommer låtar som gör något helt nytt med det genuint traditionella.
Lyssna på en av deras mest legendariska låtar, "Björkens visa" från 1965, där man på ett genialt sätt klämt in ett sånt för den tiden relativt otidsenligt instrument som cembalo.

Eller varför inte en av singlarna ni ser, "Början till slutet"/"Adjö farväl" från 1967. "Almost purssuaded" heter den på engelska och har fått en lysande text av Stickan Andersson.
Den mest klassiska plattan är förstås deras tolkningar av Dan Anderssons texter på plattan "Dan Andersson på vårt sätt" från 1973 som gav världen mastodontsuccén "Omkring tiggarn från Luossa". Jag är ingen expert på dikter och diktare, men just Dan Anderssons enormt naturtrogna texter är verkligen värd ett öra och här lyckas man verkligen klä dom i en musikalisk dräkt som inte liknar något annat! Detta är kanske bland det bästa som det svenska 60-talet hade att bjuda på.

1979 återbildade Hansi Schwarz och Tonny Roth bandet med nya medlemmar för ytterligare ett par plattor även om intresset hade svalnat för dom och 1982 var det god natt för gott. Därefter ägnade sig Schwarz åt att driva en instutition som blivit väldigt viktig för den svenska vistraditionen, nämligen Visfestivalen i Västervik, något han gjorde ända fram till sin död.
Den som har väldigt gott minne kanske minns att Hansi gästframträdde i humorprogrammet "Helt Apropå" i slutet av 80-talet. Humorgruppen framförde Hootenannys hit "Gabrielle" med Schwarz på sång och gitarr, fast i parodiversionen "Gabriel", en drift med dåvarande Systembolagschefen Gabriel Romanus.
Hootenanny Singers var ett av 60-talets mest populära och njutbara band som lyckades förnya hela visskatten och schlagervärlden med musik som blandade svenska stilar på ett sätt som aldrig gjorts. Och för detta, och för sin kamp att driva den svenska vistraditionen vidare, så ska Hansi Schwarz ha ett stort tack! Hans och dom andra i bandets musik lever dock vidare. Vill ni ha mer information om skivor med Hootenanny Singers kan ni titta på denna videoblogg av skivsamlaren Björn Jakobsson, alias 78rpmblog.

Två låtar har jag valt att visa, och det var inte någon lätt uppgift att välja. Men det blev till slut den klassiska "Björkens visa", en långliggare på Svensktoppen men långt ifrån sönderspelad! Och dessutom den härligt folkmusikdoftande låten "Där skall jag bo" som visar att rockvideon fanns långt innan MTV var påtänkt.