expr:class='"loading" + data:blog.mobileClass'>

onsdag 2 oktober 2013

Skivresa till Stockholm 2013

Så har jag då kommit hem från en ny spännande tripp till kungliga huvudsaken för årets skivjagande i Stockholm. Det är rätt påfrestande ibland att kasta sig ideligen upp och ner för rulltrappor i tunnelbanestationerna för att komma till rätt linje som ska ta mig till rätt musikaliska fynd, men det är värt besväret!
I år skedde alltså resan i oktober och stan hade återgått till sitt normala jag efter sommarens alla vedermödor, men likväl så blev det en trevlig resa, om än en liten besvikelse ändå när jag inte riktigt hittade den där WOW-skivan som gör en resa minnesvärd (av modellen Boyd Raeburn, Lennie Tristano, 5-6 skivor med engelsk 20-talsjazz osv). Men ändå blev det en hel del skivor som förhoppningsvis ska ge mig en skön musikalisk upplevelse.
Jag åkte dit på söndagen 29 september. Jo tack, jag vet, det var Solna Skivmässa 24 timmar tidigare och jag var mindre glad åt att jag var tvungen att vara på annat ärende som hindrade mig från att för första gången vara på Sveriges största skivmässa. Men det är ju Sundsvalls skivmässa om mindre än en vecka.

Söndag var också den dagen då de flesta affärerna var stängda så det blev väl inte så mycket letande den dagen. Men längs Hornstulls stand pågick en en väldigt trevlig större marknad med matstånd av alla slag, klädförsäljare och några skivfärsäljare. Det fick bli dagens fyndtillfälle och vid ett bord hittade jag några intressanta singlar. Fun Boy Three var bandet som bildades av spillrorna av ska-gruppen The Specials. Musiken är grovt kritisk mot det engelska samhälle i det tidiga 80-talet och i Fun Boy Threes singel "The lunetics have taken over the asylumn", som jag hittade, är tonen gravt deprimerad.
Från Fun Boy Three är steget inte så långt till Bananarama, som samarbetade med bandet. Här hittade jag låten "Aie a mwana", som faktiskt är tjejtrions debutsingel från 1981! Musiken är här lite tuffare än den Stock-Aitken.Waterman-disco dom skulle bli kända för.
Och på tal om debuter så införskaffade jag mig dessutom The Prodigys första platta "Experience" från 1992. Jag har varit väldigt avvaktande till The Prodigy genom hela 90-talet men först nu upptäckt bandets storhet. Ibland är man så långsam att det blir lite pinsamt.
Vid ett annat stånd köpte jag A Flock Of Seagulls mest kända hit "Wishing (if i had a photograph of you)" för en billig summa, en av den engelska synthhistoriens mesta klassiker!
Söndagen avslutades med en pizza och lite stand-up-comedy på Big Ben på Söder.

Måndag och jag såg ett höstlikt Stockholm på morgonen som vaknade och vid en hamn vid Kungsholmen satt en ensam mås och tittade ut över båtarna längre bort.
Här skulle jag sätta min tilltro till de mer bekanta second hand-butikerna, efter den succé jag haft med dessa året innan. Men på Myrorna på Götgatan, som hade kanske en av dom trångaste skivavdelningarna jag sett, så blev utdelningen bara Billy Joels singel "All for Leyna" från 1980.
Emmaus på Söder, som annars varit en av mina guldgruvor, kunde detta år bara ståta med två singlar med respektive Bryan Adams ("Somebody") och Lindsey Buckingham ("Go insane").
En mindre panik infann sig. En och en halv dag hade gått och jag hade hittills bara köpt några singlar och en CD. Men det ordnade snart upp sig när jag gick till Recordmania på Östgötagatan. Jag gillar verkligen den affären eftersom dom har en service som är riktigt bra! Här informerade biträdet att dom hade mer skivor på lagret bakom disken och jag kröp dit och såg en LÅNG hylla med skivor som skulle kollas och fyra personer, som som likt några Ompa-Lompier i Willy Vonkas fabrik satt vid datorerna och försökte förbrilt prismärka skivor. En kul syn!
Resultatet blev en skiva med den i Sverige relativt okända amerikanska soulgruppen Force MDs, "Touch and go", och engelska gruppen Kane Gang och deras väldigt bortglömda andra och sista platta "Miracle". Den första, "The bad and lowdown world of Kane Gang", hoppas jag kunna skriva om någon gång här!
Dessutom köpte jag från lagret en Aztec Camera-skiva jag inte hade betitlad "Knife". Även Aztec Camera hoppas jag kunna lyfta fram lite mer i framtiden, för det är ett band jag lärt mig gilla väldigt mycket de senaste åren.
Från Recordmania var det inte långt till en affär jag aldrig hört talas om innan med det lite märkliga namnet An Ideal For Living. Där hittade jag en av dom skivor som lite får räknas som årets fynd, Icicle Works andra skiva "The small price of a bride", som jag har letat efter ett tag nu. Icicle Works första platta kunde ni läsa om här för ett par år sen och är ännu en ikon i den engelska indierockbranschen på 80-talet!
Sen blev det lite stopp när jag kom till ett antal affärer som inte hade öppet på måndagar eller inte var intressanta alls och jag köpte endast en CD med engelska Propellerheads, "Desksandrumsandrockandroll" på Myrorna på Norrtullsgatan. Mer experimentell dansmusik, alltså!
Sen en god middag på Lions bar innan jag begav mig till Jazzklubb Fashing där Martin Höper och hans band underhöll. Egentligen är detta för modern jazz för mig och musiken kanske inte grep tag i mig direkt, men det var riktigt kul och mysigt att vara på en sån legendarisk och omskriven jazzklubb som Fashing och musikerna var skickliga, även om jag föredrar mer traditionell jazz.
Efteråt så var det sen jam där publiken fick skriva upp sig för att spela på scenen och dessa spelade roligare jazz. Det lite roliga var att en av dom som gick upp och satte sig bakom trummorna var Andreas Kleerup, som spelade jazztrummor riktigt bra i "A night in Tunisia".

Måndag så hade jag tid med lite sista letande innan tåget gick och åkte ut till Söders skivbörs, som ligger i ett inte allt för stiligt och roligt område på Söder. Ägarinnan av affären kom 20 minuter sent, men det var värt väntan för här ramlade skivorna in! Det hade varit extremt tunnsått på jazzskivor hittills, nämligen inte enda! Därför blev jag riktigt glad åt en skiva med bröderna Dorsey och Eddie Lang i inspelningar från 1928-29, "Tommy, Jimmy & Eddie, 1928-29"! Swing i sin kanske allra tidigaste och mest primitiva form!
En skiva med Niels Jenson passade jag också på att köpa, "Rum" från 1983 som innehåller låten "Inom mej", som kanske är en av dom bästa Niels-låtarna från 80-talet.
Riktigt glad blev jag också åt en humorskiva med Stellan Sundahl och Gunnar Bernstrup, "Byteskomikerna". Stellan Sundahl är en av mina absoluta favoritkomiker som kan leverera sköna bitska kommentarer vid exakt rätt tillfälle och det är riktigt kul att hitta skivor med honom.
Dessutom blev det också en Big Country också, "The crossing" från 1983.
Därefter begav jag mig till centrum där jag besökte Stockholms Serie- och Skivhandel, en affär jag varit i några gånger sen 90-talet. Där blev det en trevlig swingskiva med Putte Wickman, "1949-52", som främst fokuserar på hans sextett från 1949 och som lyckas väldigt bra att matcha Benny Goodmans dito några år tidigare. Detta är riktigt avkopplande svensk swing av finaste märke!
Ett besök på Myrorna Norrmalm och REMs "Around the sun" fick avsluta årets skivresa till Stockholm.
Jag försökte besöka en skivaffär som låg inhyst i modeaffären CUM på Drottninggatan, men även den affärsinnehavaren behagade att inte komma på utsatt öppettid så den fick vara. Ett tips till skivaffärsägare i Stockholm: Öppna i tid så kanske affären går runt också!!!

Som sagt så var det en trevlig vistelse, med många kul och spännande fynd, även om det lilla pricken över I:et saknades. Med andra ord en mellanresa...

Två klipp som illustration på denna resa blir det. Dels ett spår ifrån skivan med bröderna Dorsey och Eddie Lang som jag köpte på Söders Skivbörs. På denna riktigt bra platta är låtarna med Eddie Langs orkester från 1929 allra bäst och av dessa väljer jag "Walkin' the dog".
Sen ett tvärt kast framåt i tiden. Någon kanske är intresserad av hur Bananaramas debut låter så det blir "Aie a mwana" också. Tyvärr saknar båda låtarna riktig video, men musiken går ju fram ändå.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...