Rob 'n Raz Circus - Circus

Det är CD-dags i Skivguiden, vilket var länge sen, men jag hade tänkt att ta er tillbaka i tiden i den svenska musikhistorien. När jag växte upp så var svensk dansmusik verkligen i en utvecklingsfas. Det kom spännande musik från diverse discojockeys i Sverige och nya små hungriga skivbolag promotade intressant dansmusik. Robert Wåtz och Rasmus Lindwall var två av dom mest spännande av dessa discjockeys, eller Rob 'n Raz, som dom kallades. "Got to get", som dom gjorde med då nyupptäckta Leila K, blev en dansklassiker och ett bevis på tidig svensk dansmusik i ny stil. Sen kom allt strul med Leila K och hon hamnade så småningom med en annan av den tidiga dansmusikens giganter, Denniz Pop. Men Rob 'n Raz vandrade vidare och gjorde smarta danslåtar med rap och spännande dansproduktion med rapparen D-Flex och sångerskan Luthricia McNeal. "Bite the beat" är en starkt rekommenderad dansklassiker från 90-talets början!

Jag började gilla Rob 'n Raz efter att ha sett dom som roliga, coola och avspända programledare för programmet "Clubhopping" på ZTV, där dom bland annat presenterade den svenska danslistan. Dom må ha haft ett coolt och passande artistnamn för en internationell karriär, men när dom var i svenska medier var dom ändå "Robban" och "Rasse" med alla, som hade sin egen lilla ordlista med nya uttryck och var ett med den svenska klubbvärlden. Däremot var jag måttligt road på den tiden av deras utflykt till eurodiscovärlden med låtar som "Power house" och "In command" (det ändrade sig med tiden, gudskelov). Men den Rob 'n Raz-platta jag hade tänkt skriva om är den kanske mest svängiga och sköna plattan dom har släppt. Den kom 1996, då Luthricia McNeal lämnat bandet och man lanserade sig som Rob 'n Raz Circus. Jag tycker McNeal var ett OK tillskott för Rob 'n Raz låtar, men jag har däremot aldrig riktigt fastnat för vare sig hennes röst eller senare rätt sega sololåtar så hennes öden och äventyr lämnar jag därhän.
Däremot fastnade jag väldigt mycket för Rob 'n Raz Circus nya stil, med mycket funk och svenskindränkt klubbsoul med en liten stänk av hiphop i kanterna. Man satsade rätt hårt på att bli ett av dessa danskollektiv som inte långt innan givit succéer för band som Blacknuss.
När dom första singlarna kom så gick jag på folkhögskolan i Härnösand och jag hörde singeln "Take a ride" ett flertal gånger när jag åkte buss från Sundsvall på söndagskvällarna och upp till vardagen på skolan igen. Och det går inte att förneka, den är en grymt skön och häftig danslåt!

Albumet "Circus" var odramatiskt köpt på skivbutiken CD-Mix under en av deras reor sent på 90-talet och jag har hört den ett antal gånger sen dess. Som sagt så blandar den både den svenska klubbmusiken och funkig soulmusik på ett genialt sätt och det är svårt att sitta still. Den skönt gunt gungande "Rich and famous" är en höjdarlåt, liksom den mer funkiga "It's all good". Säga vad man vill om D-Flex, men rappa kan han i alla fall!
En annan favorit är första singeln "Who's dog is dead", som öser på enormt och det är svårt att inte gunga med i sommarhiten "Throw your hands in the air". Detta är en fantastisk och härlig dansplatta som inte är still många minuter! Plattan hade en viss framgång också och blev grammisnominerad, men tyvärr har både den och Rob 'n Raz helt glömts bort sen. Man hör inte deras låtar allt för ofta i radio, trots att få dansplattor svängde så skönt och hade en sån härligt gungande produktion som denna. Det var en härlig tid för svensk dansmusik i 90-talets mitt, då funk- och soulmusiken gjorde stor entré på dansgolven på klubbarna och Rob 'n Raz alltid hade koll på vad som gällde.

Som låtexempel har jag valt singeln "Take a ride" och albumspåret "It's all good".