Det finns en 70-talsgrupp i soulgenren som de senaste åren blivit några av mina absoluta favoriter och som alltid gjort högkvalitativ soulmusik under detta decennium, The Three Degrees. Tjejerna sjunger proffsigt och snyggt ihop och dom har alltid de bästa producenterna omkring sig, inte minst under Philadelphia-tiden, då dom kom med fantastiska hits under legendariska Philadelphia Records. Jag hoppas kunna skriva om en av deras fullängdare från den perioden så småningom också.
1978 så anslöt man sig till skivetiketten Ariola och fick Giorgio Moroder som huvudproducent. Moroder var en ypperlig producent under 80-talet. Däremot har jag lite mer svårt för hans mer uttjatade 70-talsalster som han bland annat skrev till Donna Summer. Disco med rätt tidiga synthar och lalliga melodier som kändes väldigt trista. Men för Helen Scott, Valerie Holiday och Sheila Ferguson i The Three Degrees så blev det ett lyckokast. När jag med viss tvekan köpte deras "New dimensions" från just 1978 på Sundsvalls skivmässa i oktober och såg Moroders namn så föreställde jag mig en skiva med charmiga och lalliga Donna Summer-låtar, men The Three Degrees lät mycket piggare och häftigare. Nu hade jag lite hjälp ändå i och med att jag precis innan på en videobutik i stan vid namn Videodrome, som också säljer en del skivor, köpte denna singel, "The runner", från den plattan.
Den version jag har fått tag på är den europeiska, som innehåller både huvudlåten "The Runner" och singeln dessförinnan, balladen "Woman in love". Den amerikanska versionen av singeln innehåller en helt ny och annan låt som B-sida, samt ett annat omslag.
"The Runner" är en lite dramatisk, men skönt pulserande discolåt med en melodislinga som gnager sig in och en refräng som jag tycker är lysande! Detta kan vara Giorgio Moroders bästa skapelse under 70-talet!
"Woman in love", också då från "New dimensions", är en sockersöt ballad med en vacker kärleksförklaring i texten. Men jag tycker detta är en av 70-talets allra mysigaste och skönaste ballader som verkligen är avkopplande. Jag har verkligen inget emot sockersöta låtar, så länge som de fyller en funktion och verkligen är bra gjord, vilket är fallet med denna låt. Originalet gjordes ett år tidigare av Twiggy, modellen som på 60-talet gav smalheten ett ansikte, men personligen tycker jag att The Three Degrees version är långt bättre och tjejernas underbara stämsång i refrängen lyfter låten stort! Dessutom sjunger Sheila Ferguson otroligt bra och övertygande här!
Dessa låtar lyckades väldigt bra i England, där "Woman in love" blev 3:a på englandslistan och "The runner" 10:a. Inte konstigt kanske eftersom discostilen som Moroder gjorde mer attraherade européerna än amerikanarna, för däremot var man mer kyliga i hemlandet USA där både plattan "New dimensions" och singlarna floppade. Mer om The Three Degrees kommer senare när jag skriver om fullängdsplattan, men jag tycker ändå att dessa två låtar är bevis på hur otroligt bra 70-talsdiscon kunde vara. "The Runner" är en riktigt röjig och undanglömd discopärla som håller än och "Woman in love" är en kärleksballad med hjärta och hjärna, såna som det inte finns så många av idag. Och självklart så bjuder jag på bägge låtarna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar