Inhandlande av nya skivor är en viktig del av en skivsamlares vardag, så även för mig. Sen lyssnar jag på så många jag hinner och visar skivorna sen på min Youtube-kanal. Tyvärr hinner jag dock inte skriva om alla nya skivor jag köper här, utan det blir mest att någon enstaka är så bra att den skrivs om, och sen fastnar några på listan över årets bästa fynd. Därför hade jag nu tänkt att börja med en ny och speciell sak under 2016, från och med idag. I slutet av varje månad ska jag skriva om tre av dom bästa fynden jag gjort under månaden, givetvis med en Youtube-länk till en låt från var och en av fynden. Förhoppningsvis hittar även du något som är värt att försöka hitta på second hand butikerna. Dock tar jag mig friheten att eventuellt vänta med någon av favoriterna som jag har tyckt varit så bra att den förtjänar en egen artikel längre fram. Som denna månad, då jag hittade en alldeles fantastisk skiva från 1973 med Gladys Knight & The Pips och hela tre kanonskivor med Dan Fogelberg, som jag vill lyfta fram separat längre fram under året.
Erasure - Audiovisual
Det är inte ofta man springer på bootlegs på vanliga second hands idag, därför blev jag väldigt förvånad när jag, förutom en rätt sällsynt mixplatta från 1987 med Erasure, "The two-ring circus", också hittade denna för mig helt okända liveplatta inspelad sommaren 1992 i London. Konserten innehåller alla deras bästa hits från "Ship of fools", "Siren song" och "Love to hate you" till "Oh Lamour", "Am i right" och alla ABBA-låtarna på "ABBA-esque". Inspelningskvaliteten är dock OK, inget mer och Andy Bells mellansnack hörs knappt. Det är lite alarmerande när Vince Clarkes ibland synthar överöstar Andy Bells sång och jag kan ibland önska att personen som gjort inspelningen bättre till. Körtjejerna Annick och Veronique Clarisse känns rätt malplacerade och är inga mästersångare direkt. Men i vanlig ordning så är kombinationen mellan Andy och Vince lysande och låtarna är riktigt snyggt och häftigt framförda, samt att det är ett riktigt bra fart på konserten med väldigt få lugna perioder och just det faktum att det är en live-bootleg med riktiga synthklassiker som jag hittade för relativt billig pris gör att detta ändå är ett höjdarfynd!Något klipp från just den här skivan finns inte på Youtube, men jag kompenserar det genom att bjuda på ett annat liveklipp från 1992 där duon framför ABBAs "Voulez vous".
Sweetbox - Everything's gonna be alright
Kommer ni ihåg den här amerikansk-tyska hiphop-hiten från 1998? Den märkliga hybriden mellan rap och Bachs orkesterverk "Air" som lyckades bli top 5 i de flesta europeiska länder. När låten kom 1998 så tyckte jag inte alls om det. Jag tyckte det var ett hån mot Bachs fina verk och väldigt mycket spelade det in att jag var heligt less på den invasion av rapmusik som kom i 90-talets slut.Men helt nyligen så städade jag ur lite i skivhyllan och lyssnade på Tracks årslista för 1998 från den eminenta sidan radiogodis.se och när jag för första gången på en hel evighet hörde Sweetbox så insåg jag plötsligt hur bra den egentligen var. Ibland kan musiken ta märkliga vägar, som att man efter drygt 18 år börjar gilla en låt man då hatade. Men jag får idag erkänna att denna mix av den antika musiken och den då moderna rapmusiken är väldigt snyggt gjord och avkopplande! Till min stora glädje hittade jag tämligen omgående också CD-maxisingeln på Röda Korsets second hand två dagar senare.
Den här maxisingeln är väldigt smart och snyggt gjord. Här finns förstås en radioversion och en videoversion (som egentligen är nästan samma låt) och ett par riktigt snygga mixar som inte är allt för komplicerade eller oigenkänliga. Men dessutom så har Sweetbox lagt med en originalversion av Bachs "Air", med symfoniorkester, förmodligen för att lära ungdomarna som köpt singeln om klassisk musik också, vilket jag måste erkänna är riktigt smart.
Dessutom finns här en riktigt häftig instrumental version av hiten, vilket i praktiken är det samma som en instrumental hiphopvariant av Bachs "Air". Vem hade trott det när orgelkungen från Tyskland skrev sitt mästerverk?
Atlanta Rhythm Section - Champagne Jam
Atlanta Rhythm Section har funnits sen 1971 och har här som sångare Ronnie Hammond, som tyvärr inte är i livet längre. Han dog av ett hjärtfel 2011 och enda medlemmen idag som varit med hela tiden är keyboardisten Dean Daughtry.
"Champagne jam" från 1978 är en blandning av olika stämningar och stilar. Plattan inleds rockigt med "Large time", men den är på intet sätt karaktäristisk för skivan i övrigt som blandar skön rock med riktigt snygga ballader, som "Normal love", och softa poplåtar, som den lite lätt samhällskritiska "I'm not gonna let it bother me tonight". Detta är en riktigt bra och härlig platta som både river och smeker på samma gång. En skiva att bara sätta på, luta sig tillbaka och softa till! Här bjuder jag på kanonhiten, "Imaginary lover"!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar