Helen Folasade Adu, eller som vi normalt säger Sade, hade aldrig varit en ultimat favorit för mig. Jag har försökt flera gånger för hon och hennes laid back sammets soul har verkligen förutsättningarna att bli en artist som jag borde älska. Men det är något med hennes röst och produktion som gör att hon i många doser blir för tråkig. En hel platta med Sade var alldeles för segt och sövande till och med för mig, men jag ska verkligen inte förta de låtar som hon har gjort som verkligen är lysande, som "Smooth operator", låten om playboyen som förför och förstör för kvinnorna. Kanske lite sönderspelad, men ändå en väldigt snygg och tillbakalutande låt som smeker. Man kan ju inte annat än älska saxofonen och låtens lite hypnotiska gung. En 80-talshit som känns tidlös på nåt sätt och som jag köpte bara för några veckor sen och ville lyfta fram i en separat text.
B-sidor brukar verkligen vara ömsom vin, ömsom vatten. Oftast är det bara något man slänger in som utfyllnad, men så finns det B-sidor som känns valda med omsorg och som är minst sagt lysande. B-sidan på "Smooth operator" heter "Spirit" och är en uptempo låt som kanske är det funkigaste jag någonsin hört Sade göra. Refrängen är minst sagt lysande och personligen tycker jag att det enda som hindrar låten från att kunna stå på egna ben som en egen singel är att den är rätt lång för singelformat, nästan fem och en halv minut. Men "Spirit" är ett bevis att Sade är så mycket mer än dessa svalkande och ibland lite tråkiga soullåtarna som man blivit känd för utan kan svänga funkigt ibland!
Som sagt, i lagom dos kan Sade normalt funka riktigt bra, men för mycket så blir det långrandigt, om det inte låter som i "Spirit" för då är det något speciellt! Det här är kanske en av de bästa B-sidorna jag har hört på bra länge, tillsammans med en ändå klassisk och skön A-sida, och därför är det mig en ära att förstås kunna bjuda på bägge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar