Dire Straits - Brothers in arms

Jag lovade precis innan sommaren, när jag skrev om deras samlingsplatta, att skriva om Dire Straits "Brothers in arms" och jag tänker hålla det löftet. Mitt intresse för bandet har, som jag skrev då, ökat en hel del, men den här legendariska skivan har jag ändå hört ett flertal gånger som ung. Jag tror jag köpte den på Fyndlagret här i Sundsvall för nästan 25 år sen så det är en platta som hängt med i samlingen väldigt länge!
I nuvarande läget är plattan den sjätte mest sålda genom tiderna, med 30 miljoner sålda exemplar världen över, och på intet sätt sönderspelad i mina ögon! Man kan tycka att vissa plattor tillhör inventarierna inom musiken och är allt för vanliga och kanske är det så, men trots allt så finns det ju en anledning till det. Jag försöker ofta botanisera i det som är underskattat och inte alls lika stort som ett bands mest kommersiella period. Men så finns det musik som inte går att komma runt, hur man än försöker så känner man till slut att detta måste ut på pränt!

"Brothers in arms" är ett vackert album som rymmer flera stämningar, men ändå smälter samman i en helhet som gör att de passar bra ihop. Ja, en låt erkänner jag gladeligen att jag varken tycker passar eller är bra, "Walk of life". En tröttsam och rätt fånig 60-talspastisch med dansbandskänsla som passerar mig väldigt
obemärkt förbi. Medproducenten Neil Dorfsman var inte heller så förtjust i låten och den höll inte på att komma med, men bandet röstade ner producenten och resten är historia.
     Men plattan i övrigt rymmer både en relaxande och skön stämning och ursinnig samhällskritik, rockgitarrer och spännande ballader och framför allt en mästerlig produktion!

Singlarna är idag legendariska och jag kan fortfarande lyssna ofta på det mäktiga introt och gitarriffet i "Money for nothing" eller den avkopplande och mysiga stämningen i "So far away", som blivit sorgligt bortglömd som hit idag!
     Men framför allt så är det fredslängtande titelspåret bland det bästa bandet har gjort och jag anser att Mark Knopflers gitarrsolo i mitten är bland de bästa och skönaste i musikhistorien och jag kan lyssna på låten nästan hur många gånger som helst!

Men lämna ett öra också till Michael Breckers saxofon i "Your latest trick" eller den mystiska och underbara stämningen i "Why worry".
     "Brothers in arms" är i mina ögon ett mästerverk av stora mått som både engagerar och slappnar av och som är skapat av några av världens bästa musiker! Plattan är kanske en av de vanligaste som finns, men också en av de vackraste!

Jag väljer här tre avkopplande låtar, "So far away", "Your latest trick" och förstås "Brothers in arms".