Utgivningsår: 2010
Skivbolag: Sheriff Records/Metronome
Betyg: 5/5
När nu 10-talet ska summeras snart så ska jag villigt erkänna att andelen nya artister som jag fått som mina nya favoriter är rätt få. Snarare så är 10-talet decenniet då jag gick allt mer bakåt i musikhistorien istället för framåt. Men, tro det eller ej, när nyårsaftonen närmar sig så kommer jag att göra en bästa-lista över låtar från 10-talet, precis som jag gjorde 2009 över 00-talet. Men det finns i alla fall EN svensk artist som gjort det omöjliga, slagit sig in som en av mina nya favoritartister. Jag hade hört namnet Pernilla Andersson förut, men inte förrän melodifestivallåten "Desperados" spelades i Melodikrysset 2014 så öppnades mina ögon och jag insåg att detta ju faktiskt var riktigt begåvat och bra. Sen dess har det kommit fler och fler låtar som fått mig att inse att Pernilla Andersson är en av 10-talets få svenska riktigt lysande singer-song-writers. Däremot tog det ytterligare fem år innan jag fick tag på en platta med henne, denna kallad "Ö", som kom prick 2010.
Pernilla Andersson får mig lite grann att
tänka på en av mina husgudar, som jag nämnt flera gånger, Peter LeMarc. Texterna är kanonbra och lätta att sätta sig in i, hon har en egen och bra röst, väldigt smeksam, och vågar gå sina egna vägar musikaliskt och göra det hon känner för. På "Ö" så är det väldigt mycket soft gitarrpop, men hon kan plötsligt ta in en blueslåt, rock med blås eller tolka Monica Zetterlund ("Att angöra en brygga"). Men det är skönt, relaxande och väldigt vackert! "Dansa med dig" har en väldigt gungande takt, samtidigt som texten är väldigt vacker. Dessutom namedroppas Plura Jonsson, det är aldrig fel!
Att utse 10-talets bästa fullängds platta kommer jag nog inte att göra. Jag har hört på tok för få för att det skulle bli rättvist. Men tveklöst skulle denna nog hamna där, möjligen tillsammans med LeMarcs två plattor, "En svag doft av skymning" och "Den tunna tråden". "Ö" vågar vara annorlunda i 10-talets musikvärld, men samtidigt enkel, sval och vacker! Det är inte så ofta jag vågar plocka fram fullpotten i betyg, men här är det klart befogat! Och om ni inte redan har gjort det redan, så låna ett öra också till årets hit med Pernilla, "Låt det gå (långfinger upp)", som har en väldigt viktig och bra text och en mästerlig produktion. Jag hoppas verkligen på att hitta mer Pernilla Andersson till samlingen under 2020!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar