Jane Child - Don't wanna fall in love
Utgivningsår: 1990
Skivbolag: Warner Bros
B-sida: World Lullabye
Kanadensiska Jane Child, född Jane Richmond Hyslop, är ytterligare en sån artist som världen helt glömt bort idag. Hon kan väl passa in i facket one-hit-wonders, i alla fall i USA där den här låten blev tvåa, men det var också allt. Jane Child vandrade rakt in i soul- och discofacket och använde sig av en lite annorlunda image, i alla fall för den genren, med uppstående hår, och noskedjepiercing.
Som i så många fall så var det radioprogrammet Kulan I Luften som introducerade mig för den här låten, där den spelades flitigt och jag gillade den skarpt redan från början. Och att den hållit i alla år bevisas av plats 23 på min 1990-lista. För "Don't wanna fall in love" har ett grymt skönt och funkigt sound och allt, från instrumentering, sound, melodi och sång har hon gjort själv, vilket inte alls var vanligt då för en debuterande artist på ett stort skivbolag. Låten låter dansant 80-talssoul rakt igenom och Child själv sjunger riktigt bra och energirikt! Soundet kan väl beskrivas lite som en blandning mellan Jimmy Jam & Terry Lewis och Prince, som media dessutom försökte lansera henne som en kvinnlig variant av. Och låter det så här bra så känns hennes självbetitlade debutplatta som något som är värt att hålla utkik efter.
Efter framgången med den här låten så gick dock karriären utför. I Europa blev den ingen större hit och i England så vägrade Jane Child att ställa upp i det legendariska TV-programmet Top Of The Pops eftersom hon ansåg att programmet var för kommersiellt. Därmed stannade låten i mitten av Englandslistan och uppföljarplattan "Surge" ett par år senare floppade grovt. Hon släpptes av Warner Bros och la därefter musikkarriären på hyllan i flera år. Jo, en comeback blev det. 2001 spelade hon in den här singelns b-sida, "World lullabye", en gång till och gav ut den på internet där låtens intäkter gavs till en fond för 11 september-offren. Sen blev det en platta till på eget skivbolag, till ingens uppmärksamhet, vilket är synd för Jane Child hade helt klart talang, röst och förmåga att bli något riktigt stort. Kanske inte en kvinnlig Prince, men sväng hade hon klart...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar