Utgivningsår: 1983
Skivbolag: Hispavox
B-sida: La canción de los planetas
Vi ska ut i rymden och lyssna på science fiction-schlager med barnprogramskänsla. Enrique Del Pozo och Ana Anguita var en udda grupp som bildades 1977 när han var 20 år och hon 8. Jag vet exakt inget om duons tidigare musik innan den här singeln, men Enrique var väldigt förekommande på dom spanska barnprogrammen på 70-talet och under sex års tid var denna duo väldigt populär. 1979 var det bara Julio Iglesias som sålde mer av spanska artister, med största sannolikhet även till långt fler än bara barn. Idag jobbar Ana som datavetare, långt från rampljuset, medan Enrique ännu gör musik och försöker väl snarare hitta tillbaka till det samma.
1983 upplöstes alltså duon, så detta är troligen bland det sista dom gjorde, när lilla Ana hunnit växa till 14 år. Men det här året var också då Steven Spielberg kom ut med en film om en viss brun rymdvarelse kallad E.T. Jag har tagit upp detta med skivor som vill rida på en aktuell och populär företeelse förr och det är inte ofta det slutar jättebra. Så inte heller här! Enrique och Ana, på omslaget rekonstruerandes scenen där Elliott cyklar i luften med E.T, försöker i låten fråga var den lilla rymdfilmsikonen finns. Och rent musikmässigt så låter det som en låt som skulle ha passat i vilken Eurovision-tävling som helst runt den tiden, inte bra, en något töntig text, men inte heller originellt. Om det inte vore för en sak, det finns en något halvdrogad röst som ska föreställa en E.T som svarar. När duon frågar "E.T, var är du?" så blir det monotona svaret:
"Heeeemmaaaaaa!"
Alltså "Mi casa". Alternativt på ett ställe:
"Telefooooon!"
Om hemma innebär sin planet eller i Elliotts hem förtäljer inte historien, men jag är lite skeptisk till att det finns en vanlig telefon där E.T kommer ifrån. Jag bara ser framför mig hur Enrique och Ana desperat letar efter E.T. och är övertygad om att han åkt hem till sin planet, men hör hur rymdvarelsen skriker någonstans:
"JAG ÄR HEMMAAA!!! JAG SITTER I TELEFOOON! KAN NI LUGNA ER LITE??!!?"
Då vänder vi på singeln, för låten "La canción de los planetas" ("Planeternas sång") är också värd att lyssna på. Här blir det en skollektion i astronomi. Vi ska lära oss Vintergatans planeter, detta till tonerna av vad som låter som tysk oktoberfest-musik och är så glad och klämkäck att det snudd på outhärdligt. Och vi sjunger alla med i:
"Mercurio, VenusJúpiter y MarteSaturno, UranoNeptuno y PlutónTon ton tonPlutón ton ton tonPlutón ton ton ton"
Om man inte lyckas lära sig solsystemet efter att ha hört den här öronmasken så är nog karriären som astronom rätt körd!
Båda låtarna finns förstås länkade, men titta extra noga på framträdandet från programmet "Un, dos, tres" där E.T. gör ett framträdande och verkar efter "E.T."-filmen ha åkt till Dagobah för att lära sig hur man blir Yoda från Star Wars.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar