Utgivningsår: 1987
Skivbolag: RCA/Bluebird
Betyg: 4/5
Vi ska gå på konsert med den intressanta kombinationen av en jazzkvintett och en symfoniorkester. Stan Getz med Jim Hall, gitarr, Gary Burton, vibrafon, Steve Swallow, bas och Roy Haynes, trummor möter den ökända Boston Pops-orkestern med dess nestor Arthur Fiedler. Boston Pops har väl kanske aldrig stått högst upp av klassiska symfoniorkestrar genom åren hos mig, men kombon är så udda att det absolut funkar här.
I början av augusti 1966 så samlades alla musikerna i konserthallen Tanglewood i Massachusetts för ett antal konserter och för detta ändamål så bad Getz Eddie Sauter och Alec Wilder att specialskriva ett antal låtar för dom. Det står i texthäftet att David Raksin också bads göra det, men låtarna som han gjort här är filmlåtar som fanns långt innan detta.
Den här konserten är riktigt guld att få höra. Den udda blandningen mellan en stor symfoniorkester och Getz cool jazz-stil smälter samman riktigt bra och att det dessutom är liveinspelat gör det hela ännu bättre. Sen drunknar de andra i Getz band en hel del i mötet mellan Getz och Fiedlers orkester. Men totalt låter det väldigt mycket filmmusik om detta, och inte då bara om David Raksims stycken. Det är midnight mood-jazz som smeker örat! Åtminstone till dess att Eddie Sauters specialskrivna 15 minuter långa "Tanglewood concerto" drar igång. Den är inte dålig utan välgjord, även om den här typen av modern klassisk musik normalt inte riktigt är mina domäner. Men totalt sett är detta ett väldigt vackert, avkopplande och skönt möte mellan två orkestrar normalt i helt skilda musikaliska läger, varpå det uppstod en mäktig musikalisk enhet! En starkt rekommenderbar konsert och skiva, som självklart bli kvar i samlingen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar