Nytt i samlingen - November 2025 (Singelspecial!)

Japp, det är den månaden igen, när det har inhandlats mer singlar än fullängdare. Därför blir det ett stort 7-tumsspecial av Nytt i samlingen denna gång och det finns en del riktiga höjdare här! Det finns dock en riktig godbit bland fullängdarna, men den får en egen artikel inom kort. 

Jona Lewie - You'll always find me in the kitchen at parties
Utgivningsår: 1980
Skivbolag: Stiff Records
B-sida: Bureaucrats

Om man lyssnade på radioprogram som Eldorado under det tidiga 80-talet så var det inte alls ovanligt att höra den här låten, samt att den spenderade tre veckor på Poporamas Heta Högen. Men just Eldorado var programmet där jag upptäckte den här låten, förvisso LÅNGT senare, och den är verkligen speciell.
     Den engelske singer-songwritern Jona Lewie är idag tämligen bortglömd hos den stora massan, men han hade två hits, denna och "Stop the cavalry", där den senare i hemlandet blev den större, medan det var det omvända här. 

Men den här låten sticker ut från mycket musik och gör det på helt rätt sätt. Det är förvisso i en sorts för sin tid väldigt trendig tidig synthpop, men samtidigt är låten väldigt minimalistisk och lätt amatörmässig i sitt sound. Jona Lewies sångröst är inte den allra bästa, men här passar det alldeles perfekt i låtens stil, liksom den inte allt för tränade kören, som bestod av hustrurna till producenterna Bob Andrews och Dave Robinson (ett tag när låten framfördes live var det dock Kirsty McColl som sjöng kördelen). Här har man tagit något då nytt, synthmusiken, som då var något spännande, mystiskt och gärna målades upp både kall, öde och domedagsaktig och gjort det lite charmigt och naivt med en mörk aura runt om. Det här är riktigt snyggt och vackert och jag är glad att äntligen ha den i samlingen! 



Frankie Valli - Grease
Utgivningsår: 1978
Skivbolag: RSO/Warner Bros
B-sida: Grease (Instrumental)

När jag presenterade den här åsikten på en stream på Youtubes Vinyl Community så fick jag dom stora och oförstående ögonen, men jag står fast vid det faktum att jag har grymt svårt för musiken till "Grease". Dels så brukar dessa långt senare försök till 50-talpop/rock bara låta forcerade och konstlade och dels så är John Travoltas och Olivia Newton-Johns låtar så hiskeligt sockersöta och fåniga att jag storknar och det blir inte mindre cringe av alla versioner av musikalen som kommit med åren, inklusive de svenska. ETT undantag finns dock och är den enda saken från filmen som kommer in i mitt hem, titellåten av Frankie Valli, normalt sångare i vokalgruppen The Four Seasons. Men så är den inte med i musikalen heller...

Låten "Grease" är den enda låten som Bee Gees Barry Gibb har gjort till soundtracket och eftersom Gibb samtidigt höll på med sin egen musikal, den om Beatles "Sgt Pepper's Lonely Hearts Club Band", så övertalade han Peter Framton att spela lead-gitarr på låten. 
     Det här är en mysig liten poplåt av modellen disco light med snyggt sound som skiljer sig markant från mycket av fake-50-talsstilen på plattan och känns mer som en riktig poplåt. Japp, bättre än så här blir aldrig "Grease"!



Sonny & Cher - The beat goes on
Utgivningsår: 1968
Skivbolag: Atco
B-sida: Love don't come

Cher har nämnts några gånger på bloggen, men bandet Sonny & Cher lär inte få många chanser här. Eftersom 60-talspop normalt inte är riktigt mina domäner och "I got you, babe" är grymt tråkig så trodde jag inte heller att jag skulle köpa den här singeln, men för 1 krona så tänkte jag "varför inte?". Och det var faktiskt en positiv överraskning. 

"And the beat goes on" har en snygg gående basgång genom låten och med ett snyggt blås och komp som fyller på allt eftersom. Det är inte världens bästa refräng och melodi, men låten är ändå riktigt skön och välarrangerad! Dessutom är det orgel med, det är aldrig fel. Eller att Barney Kessel är med på gitarr. Sen var den sistnämnde sådär imponerad och ska ha ställt sig upp efter ett par timmars spelande och sagt:
"Never have so many played so little for so much".
Men jag kan helt klart se denna som en av väldigt få Sonny & Cher-låtar i min samling!



Mashall Hain - Dancing in the city
Utgivningsår: 1978
Skivbolag: Harvest
B-sida: Take my number

Den hör singeln var tänkt att ingå i senaste Singeltipset Deluxe när jag köpte den tillsammans med dom andra singlarna där, innan jag insåg vid spelandet att jag ju hade hört denna och kände igen den. Däremot hade jag aldrig uppfattat namnet på gruppen, vilket, jag vet, är rätt ovanligt för att vara mig. 

Marshall Hain är en engelsk duo bestående av Julian Marshall och Kit Hain som nog kan räknas som en one-hit-wonder. Den här låten blev en stor hit 1978 var efter dom efterföljande singlarna inte blev i närheten lika stora och efter ett enda album splittrades duon. 
     "Dancing in the city" är väl inte ett stort mästerverk, men en helt OK och mysig liten pophit från 1978 med ett trevligt sound. Den sticker inte ut jättemycket, men är en kul låt från tiden då laid back pophits var som bäst och ett bra tillskott till 70-talssamlingen av singlar. 



Kate - Danger men working
Utgivningsår: 1987
Skivbolag: Mariann
B-sida: Fire of love

Eurovision Song Contest-artisters verk utanför tävlingen brukar inte vara sådär jättekul alla gånger. Ofta försöker man så hårt att tvätta bort schlagerstämplen att man lagt ner mer energi på ett nytt och fräscht sound och en ny stil än en bra melodi. Här blev jag dock faktiskt positivt överraskad!

Norska Kate, med efternamnet Gulbrandsen, representerade 17 år gammal Norge i 1987 års Eurovision-tävling med låten "Mitt liv", en låt som Eurovision-veteranen Rolf Løvland och hans adept från 1985 och Bobbysocks, Hanne Krogh, hade skrivit åt henne. Låten slutade nia, vilket på den tiden var en rätt bra placering för att vara Norge. Den här låten var då ett försök att följa upp det med en tuffare discostil och chansen att detta skulle vara lika platt och ointressant som till exempel Daniela Simmons ("Pas pour moi", tvåa för Schweiz 1986) discoplatta från 1988 (japp, jag har haft den en gång). Men det här var faktiskt riktigt snyggt och bra gjort, inte minst med tanke på att Rolf Løvland sitter i produktionsstolen även här. Det är helt OK discostuff modell 80-tal med en melodi och refräng som funkar klart bra. Sen ska hennes fortsatta karriär inte vara fullt lika intressant. Hon sadlade nämligen om till countryartist med en egen version av Dolly Partons "Jolene" som en stor hit på Norsktoppen 2008. Men den här bli kvar i singelsamlingen!



Paul Young - Some people
Utgivningsår: 1986
Skivbolag: CBS
B-sida: A matter of fact

Paul Young årgång 1986 hade en karriär som sakta dalade efter sina framgångsrika plattor 1983 och 1985. Plattan "Between two fires" är på intet sätt en dålig platta, men visst var det en tillbaka gång försäljningsmässigt och det gäller singlarna också, i alla f all dom som följde på "Wonderland", som ändå blev en mindre hit. Men den här låten får nog betraktas som en flopp och är ett försök av Paul att vara lite tuffare än den soulmjukis han varit tidigare. Den är inte dålig dock utan det är ett helt OK driv och starka trummor och Paul sjunger inte helt oväntat bra. Däremot är melodin inte jättestark utan väldigt lättglömd och andas mer albumspår än singel. Singeln blir kvar i singelsamlingen, men det är inte den Paul Young-låt som jag främst plockar fram i hans katalog.