Jag tänkte också bespara er om hur jag hittade den för jag har lite mer problem med att minnas vart jag köpt alla stenkakor under de senaste åren, i jämförelse med fullängdsplattorna där jag har lite mer koll.
Den här 78-varvsskivan är inget original tyvärr, utan en svensk utgåva på Karusell. Men likväl ett musikaliskt storfynd, inspelad i maj 1950 i New York
under övervakning av den legendariske producentern och jazznestorn Norman Granz. Två spår förgyller denna skiva, låtarna "Little white lies" och "Lover". "Little white lies" är ett väldigt spännande stycke som har en latinoliknande melodi som plötsligt övergår i ett otroligt sväng ett tag innan Peterson återgår till den mer rytmiska melodin. Efter 1.30 så är det ett otroligt skönt solospel av honom där han lyckas att låta lite likt Lennie Tristano på vissa ställen.
Andra spåret "Lover" är ett snabbt och fartfyllt nummer som svänger enormt och där Peterson spelar helt perfekt och lysande helt utan paus. Major Holleys bas hörs för övrigt fint i bakgrunden, men stör inte alls utan dom kompletterar varandra riktigt bra.
Oscar Peterson spelade inte in mycket där han själv var ensam i fokus, som jag noterade vid artikeln om "Tracks", därför känns det riktigt kul att ha hittat denna pärla. Peterson flyger fram på ett mästerligt sätt över tangenterna och det är som ljuv sammet för öronen. Kort sagt pianojazz när den är som allra bäst!
Jag hittade "Little white lies" så denna intressanta låt bjuder jag denna gång på! Håll till godo!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar