En stor del av skivsamlandet har alltid varit skivomslaget och den konstart det trots allt det är att hitta ett lagom säljande och fyndigt omslag som man ska minnas till en skiva med 10-12 låtar med kanonmusik.
Så även jag. Skivomslag är en vetenskap för sig och allra bäst är förstås när omslaget är till en platta som är en helt perfekt musikalisk skapelse också. Då är plattan en fulländad platta på alla sätt och vis, både för ögon och öra. Under 70-talet var detta kanske inte allt för lätt och många av dom mest kultstämplade och sämsta skivomslagen kommer från detta decennium, titta bara på bloggen "Katastrofala omslag", vars länk ni hittar i länklistan nedanför. Men så finns det klara undantag också och ett av dom som verkligen är riktigt smaskigt ögon- och örongodis är Earth, Wind & Fires platta "All 'n all" från 1977.
Om vi börjar med omslaget så är det utvikningsbart så att man får full bildkoll. Den tecknade bilden är så otroligt maffigt och snyggt att man tuppar, med utspacade rymdversionen av det antika Egypten. För att inte tala om innersidan av dubbelomslaget, med den mörka stämningen där pelare med tecken omringar en bok i det hotande mörkret. Jag kan lätt säga att detta är en av dom snyggaste skivomslag jag har sett!
När det gäller musiken så har jag haft ett lite smygande intresse genom åren för Earth, Wind & Fire och till slut fick jag erkänna att bandet var det kanske härligast funkigaste 70-talsbandet som fanns och idag är bandet en självklar del av mitt 70-talsintresse! Denna skiva är köpt på numera saligt nedlagda Harvest
Records för en flera år sen och redan vid första spelningen av skivan så föll jag handlöst för den enormt snygga produktion som finns här där den totala funkkänslan som ljuder från första till sista tonen även när det är en lugnare låt. Lyssna bara på en sån ösig jazzfunkkaskad som "Runnin'" där bandet nynnar i bakgrunden och saxofonisten Don Myrick sen drar igång med ett riktigt häftigt solo till ett komp som bara öser! Låten är ett riktigt mästerverk på nästan 6 minuter! Vill man sen ha mer funk som bara öser på så är singeln "Jupiter" ett självklart val, med ett otroligt blås i inledningen!
Sen har jag alltid varit svag för singelhiten "Fantasy" som är en av dom snyggaste och mest stämningsfulla funkballader som finns! Detta möjligen åtföljt av låten "Would you mind" som är otroligt avkopplande och skön!
"All 'n all" är kanske en av dom snyggaste och häftigaste soul- och funkskapelserna på platta som skapats där allt sitter perfekt och man kan aldrig få nog! Produktionen är mästerligt gjord av sångaren Maurice White och det är svårt att sitta still! Då är det tur att man kan direkt lägga på uppföljaren, "I am" från 1979, som är minst lika snygg och skön, samt vacker i sitt omslag!
Earth, Wind & Fire finns än, till ingens förvåning, och Maurice White och Philip "Easy lover" Bailey är fortfarande i täten för den stora andelen medlemmar! Deras senaste platta hette "Holiday" och kom förra året, 2014. Earth, Wind & Fire i sin moderna stil är inte dålig, det svänger fortfarande och är snyggt, men efter att bandet kom tillbaka 1987 så var man inte riktigt samma funkgiganter som på 70-talet. Men man kan ändå inte ta ifrån det faktum att Earth, Wind & Fire är några av dom häftigaste och skönaste funksoulband som funnits och som svänger på ett sätt som väldigt få gör och deras blås är helt enormt! "All 'n all" är ett stycke tidlöst mästerverk som aldrig är still utan är en njutning för smaklökarna, så väl som för ögonen!
Låtvalen känns rätt självklara. Dels "Fantasy" och dels den långa och aldrig tråkiga "Runnin'"!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar