Dom bästa skivfynden 2015!

Jaha, dags för nyår igen och en tillbakablick på skivsamlaråret som flytt. Det har varit ett ganska bra år i år, framförallt under våren med massor av fin soul och synthpop av alla de slag. Hösten har varit lite lägre, med mycket lågbudgetköp på loppisar, även om det varit bra musik ändå. Inflödet på nya skivor hos second hand affärerna har varit minst sagt uselt under hösten, kanske för att vinylskivans nya popularitet gjort att folk håller fast vid sina skivor hellre än ger bort dom. Dock har en ny stjärna på second hand-himlen här i Sundsvall tänds, en ny butik som har en av de mäktigaste skivavdelningar jag har sett i den här stan på väldigt länge så det kan bli intressant för 2016.

     Nästan alla genrer har gott upp från förra året, med lite uppåt för både jazzplattor och 80-talsplattor, som dock mycket alltså beror på en stor del 80-talssynth under våren. 70-talet har åter varit dominerande, inte konstigt eftersom en ny genre att samla på, som det dessutom finns mycket av i loppisbackarna, gör att det öppnas många dörrar.
     Både CD-skivor och LP-skivor har varit flitigt köpta, en stor uppgång för vinylen faktiskt mot förra nyåret. Däremot har det tyvärr varit ett rejält ras för vinylsinglar, som jag har väldigt svårt att hitta något intressant och spännande på. Det har varit väldigt mycket samma singlar som har funnits på loppisarna!

Men jag har precis som förra året rankat dom 10 bästa skivfynden från 2015. I de flesta av fallen är det second hand-skivor vi talar om, men det finns två stycken relativt nysläppta plattor som var oöppnade vid införskaffningstillfället. Ett få tal har jag redan skrivit om här, antingen i egen artikel eller i redovisningarna från skivmässorna, men i överlag hoppas jag att du ska få stifta nya musikaliska bekantskaper här inför 2016!


10) Dollar - The Dollar Album (LP): Detta är en skiva jag faktiskt fick gratis av en brittisk kille vid tiden boendes i Stockholm, allt som en del av mitt deltagande i Youtubes Vinyl Community. Dollar är en 80-talsduo som jag aldrig brytt mig så mycket om eller vars musik jag funnit speciellt intressant. Men när jag fick den här skivan så ändrades min syn fullkomligt. Detta är en riktigt spännande, luftig och skön 80-talsplatta med den lite mystiska låten "Videoteque" som absolut bästa låt! David Van Day och Thereza Bazar kompletterar varandra riktigt bra och produktionen är lysande. Ibland är det bra att ge artister både en andra och tredje chans...

9) The (Detroit) Spinners - Love trippin (LP): I USA är The Spinners ett väldigt stort band sedan 60-talet, men i Europa fick soullegenderna kalla sig Detroit Spinners, eftersom det fanns en folkmusikgrupp med namnet The Spinners. Därför är det tydligt en europeisk utgåva jag hittade denna vår av bandets platta från 1980 med jättehiten "Working my way back to you". Det här är en helt otrolig soulplatta, med en fot i det nya som skulle bli en mer elektronisk 80-talssoul och den traditionella discofierade 70-talsvarianten av Motown- och Phillykaraktär. Klassiskt och nytt möts i en ljuv förening och resultatet blir en skön och relaxande funkorgie av sällan skådat slag!

8) Two Classic Albums from Harpo Marx/Desi Arnez & Chico Marx - Big bands of Hollywood (CD): Japp, två plattor finns på åttonde plats, främst eftersom två av artisterna är från samma berömda familj. Desi Arnez försök till latinostorband lämnar jag därhän. Egentligen borde hans närvaro sänka betyget på en av skivorna, men det är ju bara juletider en gång om året, och Chico Marx väger upp det hela mer än väl.
     Som ett stort bröderna Marx fan så har jag drömt länge om att hitta skivor med brödernas separata musikaliska försök. Chico Marx försökte driva ett storband under 40-talet och hade ett speciellt band under ett par år, men utan att lyckas något nämvärt. Väldigt synd eftersom Chicos band är bland det mest energiska storband jag hört någonsin!
     10 år senare så försökte Harpo sig på att leva på sitt harpspelande och spelade in ett par plattor där han spelar avkopplande standards med harpa och orkester. En riktigt relaxande skiva som innehåller två klassiska Harpo-plattor på samma CD. Givetvis vore det guld att ha båda dessa på LP, men tills vidare så är jag överlycklig att ha ett par lysande skivor med bröderna Marx i fysisk format!

7) Boyd Raeburn & His Orchestra - Jubilee Performances 1946 (CD): Boyd Raeburn har jag skrivit om massor av gånger här på bloggen, den bortglömde storbandsledaren som blandade nytänk och modern klassisk musik med traditionell storbandsmusik. Det är ursvårt att få tag på skivor med honom idag, på de dryga 27 år som jag har känt till om honom och letat efter hans musik har jag hittat två som varit rätt dyra. Men på CD lyckades jag nu hitta en tredje för en väldigt billig peng som innehåller olika framträdanden i USAs populäraste radioshow under 40-talet. Ett riktigt storbandsfynd av riktig högklass!

6) The New U2 - Rehearsels & Full Versions (LP): Bootlegs hittar jag inte så ofta och därför blev jag riktigt överraskad av denna skiva som kom ut i hemlighet samtidigt som U2 släppte Zooropa 1991. Den innehåller olika studiospelningar och träningssessioner som inte var menade att komma ut, men som någon valt att släppa ändå. Bono och dom andra var inte så glada, medan vi andra är riktigt glada över denna sällsynta möjlighet att höra bluesstandards och sköna rocklåtar som bandet aldrig spelat annars!

5) Carole King - Simple things (LP): Mitt letande efter Carole Kings 70-talsplattor har gått vidare och min favorit har varit denna mer bortglömda pärla från 1977, som jag hittade på Sundsvalls Skivmässa under våren. Jag skrev om den här skivan i maj och redan då borde man kanske ha anat att den skulle finnas med här! Produktionen och ljudbilden är fantastiskt avkopplande och avskalad och låtarna är otroligt bra gjorda, plus Caroles sköna röst! Just nu är det här min absoluta favorit av dom Carole King-plattor jag hittat i min jakt. En platta att koppla av till och bara smälta till!

4) Depeche Mode - Live in Berlin soundtrack (2CD): Bara nu den sista månaden så gjorde jag en beställning till Ginza. Jag har ännu inte fått alla skivor eftersom en skiva som är tillfälligt slut (Chvrches "The bones of what you believe") är restnoterad. Men en skiva som jag fick var en dubbellive-CD med Depeche Mode från deras senaste turné till plattan "Delta machine". Priset för denna fantastiska utgåva var endast 69 kronor. Man får en fantastisk konsert för de slantarna med alla de stora hitsen och en Dave Gahan i toppform. Självklart att denna dubbel-CD ska vara med bland årets bästa fynd!

3) Isaac Hayes - Live at the Sahara Tahoe/The Impressions - This is my country (LP): Ännu en placering med två titlar, främst eftersom jag köpte dom samtidigt, en av årets bästa köptillfällen alltså. Här i Sundsvall har vi en second hand-affär som ses som lite tråkig och märklig, där nyinkomna skivor, oavsett om det är Pelle Karlsson eller Vikingarna säljs till ett enhetligt överpris (se min krönika i höstas om affärer som övervärderar vinyl). Men under sommaren hade denna auktionskammare fått in ett gäng kanonfina soulplattor som för en gångs skull var värda sitt pris, eller vad sägs om en riktigt häftig liveplatta med Isaac Hayes med ett tufft skivomslag med en lucka som gick att öppna. Denna liveplatta är riktigt häftig med roligt mellansnack och riktigt bra kontakt med publiken samt en funkorgie av bästa sort!
     The Impressions var alltså Curtis Mayfields band innan hans fantastiska solokarriär. Totalt ett lysande år för Curtis Mayfields plattor i samlingen där jag köpt, med denna, totalt fyra plattor med honom, samt en skiva med Stapel Singers som han har producerat. Det här är en sen 60-talere som låter väldigt olik och mer fantasifull än många andra soulplattor från 60-talet. En mer målande och friare soulmusik och Curtis fantastiska röst i fronten!

2) Jimmy Smith - Back in the chicken sack (LP): Det här var ännu en platta jag inte betalade en nickel för. Jag har sagt förut att jag har som mål att köpa minst en Jimmy Smith-platta per år och i år fick jag den alltså gratis genom att jag vann en tävling på Vinyl Community som Bea Sides (ja, det är ett nickname) i Boston arrangerade. När jag såg vad jag hade vunnit så var alltså min haka nere i golvet. Detta är en re-issue från 2014, vilket också gör den till min lett nyaste vinylskiva i samlingen. Musiken är fantastiskt bra, svängig och gungande och med låtar jag inte hade förut med Smith. Annars brukar många av hans plattor innehålla några låtar som finns på nästan alla plattor, som "The Cat" eller "Got my mojo working". Det här är en av dom bästa albumen jag har i min numera rätt stora Jimmy Smith-samling så jag kan bara säga: Thank You, Bea Sides!

1) Coleman Hawkins - Cattin' (LP): Jag skulle kunna orda länge om årets bästa fynd, men det är ju rätt onödigt eftersom jag redan skrivit om den en gång. Redan då kändes det inom mig att det här kanske var årets bästa platta, och det var det också! Mitt över 25 års letande efter något från det bortglömda men udda lilla skivbolaget från 40-talet, Keynote, har äntligen gett resultat! Lysande avkopplande sängkammarswing som har sitt eget sound och som både svänger och smälter på samma gång. Dessutom finns några av jazzhistoriens allra största namn här, eller vad sägs om, förutom Hawkins själv, Teddy Wilson, Earl Hines, Trummy Young, Jack Teagarden, Harry Carney, Cozy Cole, Johnny Guarnierie, John Kirby och Joe Thomas? Skivan kanske inte ser mycket ut för världen och framstå som en rätt ordinär jazzsamling med tenorlegenden, men för mig var denna samling guldvärd och årets bästa fynd!

Så, detta var mitt 2015! 2016 är förstås ännu ett oskrivet blad, men jag hoppas verkligen på mer vinylsinglar och ett uppsving av skivor på second hand-butikerna! Bloggen kommer att vandra på i samma takt, trots att jag ännu inte har någon riktig digitalkamera att fota skivor med, men jag hoppas att de bilder jag tagit med webkameran duger tills vidare.

   
Tre klipp blir det; Dollar och ett Top Of The Pops-framträdande av den lysande låten "Videoteque",

Depeche Mode och ett klipp from "Live in Berlin"-DVDn och "Enjoy the silence", över sju minuter och aldrig tråkig, samt ännu ett klipp från årets bästa fynd med Coleman Hawkins, här den avslutande låten "You brought a new kind of love to me" från 1944. Så härmed vill jag önska alla läsare och andra människor:

                      ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR!