Prince - en modig funkmästare är borta!

Man blir ständigt påmind nuförtiden om att den musik man växte upp med och de artister som fostrade ens musikaliska intresse inte är för evigt. Många av oss som var barn på 70- och 80-talet har den senaste tiden upplevt våra idoler försvinna en efter en, från David Bowie, George Martin och Maurice White till Kieth Emerson, här i Sverige Kjell Alinge och Glenn Frey, och nu kanske det största fallet Prince, som dog för några dagar sen 57 år gammal. Min haka var nere i golvet när jag läste detta på text-TVn, för Prince, likt David Bowie, är en artist som alltid fanns där när jag växte upp. Sen ska jag också erkänna att likt Bowie så har min koll på Prince senaste verk, efter 1996 års "Chaos and disorder", varit rätt dålig. Men det hindrar inte mig från att minnas och hylla en artist som under 80- och 90-talets första hälft gjorde enormt många fantastiska låtar och plattor som bland annat fostrat mitt intresse för soul och funk. Även om han inte röjt fram på hitlistorna som under glansdagarna så är hålet efter Prince Roger Nelson enormt stort just nu!

Det som främst kommer in i mitt huvud när jag hör namnet Prince är en av de funkigaste artisterna någonsin, tack vare hans legendariska Minneapolis-sound, samt originalitet och mod, förmågan att gå emot strömmen och göra det som faller honom in. Tittar man på dagens löjligt strömlinjeformade musikbransch så har i alla fall jag svårt att hitta någon som i alla fall musikaliskt vågar experimentera och gå sin egen väg som Prince gjorde. Och ofta tittade vi frågandes på varandra och undrade:

"Är karln riktigt frisk? Hur kan han göra så där?"
Det blev gravt sexuella låtar med texter som fick många att rodna. Men visst var han frisk och visst visste han vad han gjorde! Det blev musik som inte lät som något annat och det var i de flesta fallen lysande. För det som många av dåtidens superstjärnor som Prince, Michael Jackson, Madonna och David Bowie (där Madonna tragiskt nog är den enda av dessa fyra som ännu är i livet) är att de vågade både att hålla ett finger uppe och kolla vart vinden blåste, men ändå gå motströms och göra det på sitt eget personliga och speciella sätt, som gjorde att det ändå lät som något helt nytt. Visst hade även Prince en lågperiod då det blev mer experimentellt än bra och för mig var det runt 1992 när han släppte låtar som "My name is Prince" och "Sexy MF" som i mina ögon är lågvattenmärken.

Sen kom perioden med The Symbol, som enligt han själv skapades enbart för att Warner Brothers använde hans Prince namn mot hans vilja. Men vi stod och tittade frågandes om det hade slagit runt. Men likväl kom det lysande musik, som "The most beautiful girl in the world", som enligt mig är en av de mest avkopplande och romantiska låtarna under 90-talet, eller vad sägs om textraden:
"You're the reason why God made a girl!"

Jag visste inte riktigt hur jag skulle lägga upp denna text. Jag skulle kunna ha skrivit om mina favoritalbum med Prince, men det vore inte alls lätt eftersom jag har lättare att få en kamel genom ett nålsöga än att hitta musikaliska smakprov från dessa på Youtube. Men inom kort kommer jag ändå att skriva om en av dessa, eftersom jag nu känner att jag inte kommer att ha plats med den här, "Diamonds and pearls" från 1991. På min Youtubekanal gjorde jag ett topp tio över mina favoritlåtar av detta musikaliska geni och om ni klickar på länken uppe i menyraden kan ni se den. Men jag kan också delge den här, fast med något mindre motiveringar. Så för att hylla Prince musikaliska gärning så kommer här mina tio favoritlåtar av honom. En del kanske tittar storögt och undrar vart de allra största och mest älskade låtarna finns, men jag vill som alltid lyfta fram alternativ och inte bara de mest sönderspelade klassikerna.

10 Dirty Minds (från "Dirty minds", 1980) - Listans äldsta låt. Från en Prince-platta som kanske tillhör hans mest kontroversiella vad gäller texter, men både låten och plattan "Dirty minds" är så otroligt välgjord och funkig att den på intet sätt kan förbises!
9 Sexuality (från "Controversy", 1981) - Detta var nog den allra första låt jag hörde med Prince. Jag minns att jag hörde låten på radion runt 1984 och spelade in den och tyckte den var otroligt skön! Det bandet gick sen både sommaren 1984 och 1985. En otroligt dansant och skön rytm och produktion!

8 The most beautiful girl in the world (från "The beautiful experience", 1994) - Som jag sa ovan är detta ett bevis på hur vacker, soft och romantisk en Princelåt också kan vara!
7 Money don't matter 2 nite (från "Diamonds and Pearls", 1991) - Ännu en ballad av den mest avkopplande sorten som varit med mig ända sen jag hörde den första gången.
6 Batdance (från "Batman, 1989) - Kanske det bästa beviset på Prince experimentlusta och oförutsägbarhet. Den här låten är som att åka i en berg- och dalbana med överraskningar hela tiden längs vägen. Med alla filmklipp och låtens uppbyggnad så vet man aldrig hur detta mästerverk slutar!
5 I wish U heaven (från "Lovesexy", 1988) - Den här låten upptäckte jag på MTV, genom dess snygga video med texten som rullar fram med tecken för diverse ord och två tjejer som hamrar frenetiskt på trummorna. Den har en rytm och en melodi som sitter där, som är lysande och som funnits med mig sen tonåren!
4 Get off (från "Diamonds and Pearls", 1991) - När den här låten kom så tyckte jag att det var en lite för udda sång för mig som inte riktigt visste vart den var på väg. Men ju mer åren gick ju mer insåg jag hur genialt detta var. Frågan är om inte detta kanske är det funkigaste och mest spännande Prince har gjort, med en viss orientalisk touch.
3 Controversy (från "Controversy", 1981) - Prince gör, precis som Michael Jackson år senare, upp med sin mediabild och gör det med en av de mest dansanta och skönaste låtarna i sin katalog! Produktionen är lysande och texten lika så!
2 Diamonds and pearls (från "Diamonds and Pearls", 1991) - Detta är för mig Prince allra bästa ballad. Den är så snygg att jag i alla fall får gåshud när jag lyssnar på den. Produktionen är mästerlig och melodin både svalkar och sticker ut.
1 When doves cry (från "Purple rain", 1984) - Japp, jag har ställt de något sönderspelade "1999" och "Kiss" och den enligt mig överskattade låten "Purple rain". För mig har nog alltid min favoritlåt av Prince varit "When doves cry" som är ett 80-talsmästerverk inom soul- och funkgenren. Jag älskar produktionen och melodin är så snygg att man bara gapar! Den doftar 80-talsfunk hela vägen och det är lysande!

Därmed så vill jag bara säga, tack Prince för alla musikaliska stunder och den glädje du givit med din musik och  för att du vågade göra musik ingen annan vågade! Du kommer att bli saknad, mycket saknad!
Och det finns faktiskt en låt av dom på listan som jag faktiskt kan visa och spela, "Batdance", som i första hand ägs av Warner Brothers eftersom det är en filmlåt.