Men det värsta var att det visade sig att det fanns råttor på vandrarhemmet (inte på rummen dock) och dessa visste man om på vandrarhemmet, men sa sig inte kunna göra något utan det var hyresvärdens ansvar att se till att något gjordes. Höjden av ironi var väl att när nu det var så pass ohygieniskt att råttor sprang omkring där så uppmanade man gästerna i en skylt vid trappan ner att ta av sig skorna för att hålla vandrarhemmet rent. Ska man skratta eller gråta? Nu har jag sagt det förr att när jag är i Stockholm så har jag rummet främst till att sova och förvara bagaget och för detta ändamål fungerade stället så jag kunde koncentrera mig på att slappa och köpa skivor.
Hostel Bed & Breakfast ligger väldigt nära den mycket trånga Stockholms Serie & Skivhandel på Sveavägen och jag passade förstås på att vandra in där först och den här gången slog jag nytt rekord vad gällde antal köpta skivor i den affären. Jag sitter och försöker plöja igenom flera 70-talsavsnitt av det legendariska soulprogrammet "Soulcorner" med Don Cornelius från Youtube och i ett avsnitt så framträdde bandet B.T Express, ett band jag knappt hade hört. Men det var en ny bekantskap som jag gillade skarpt och när jag nu hittade deras "Non-stop" från 1975 så blev glädjen fullständig! Den plattan är en fullständigt funkorgie som är otroligt snyggt gjord och skönt gungande! En av årets bästa 70-talsfynd!
Samma glädjeyttring blev det med Bob Seger & The Silver Bullet Bands "Stranger in town" från 1978. Det finns en ballad från den plattan som följt mig sen gymnasietiden då jag hörde den första gången på ett gammalt band och föll för dess mjuka och avkopplande stämning direkt, nämligen den avslutande "The famous final scene". Sen dess har jag försökt hitta den låten och lyckades äntligen!
Carpenters-album har jag sagt är svåra att hitta, förutom samlingen, och denna Stockholmsresa är utan tvekan Carpenters-resan. Jag berättade om de två skivorna jag hittade på mässan och ytterligare en hittade jag här, "Passage" från 1977.
Också Boomtown Rats och deras "The fin art of surfacing" från 1979 och den legendariska hiten "I don't like monday" som är på den plattan, samt Quincy Jones funkiga "The Dude" från 1981. En lysande början på resan, utan tvekan!
Därefter så gick jag till skivaffären på Urvädersgränd, som jag trodde var nedlagd vid det här laget, eftersom man hade stor utförsäljning på grund av stängning när jag var där för två år sen. Men nu hade man 50 % rea och allt såg ut som vanligt, loppispriser till överpris och en Monica Törnell som jag ser på loppisarna här för en tia, nu 75 kronor med trasigt omslag. Men för ett tag sen fick jag en fin jazzbox av en kompis, men han själv hade missat att det fattades en skiva och var väldigt ledsen över det. Boxen är utgiven av de italienska bolaget "I grandi di Jazz" och hade fem skivor med olika musiker på varje, Fletcher Henderson, Ornette Coleman, Earl Hines samt Dizzy Gillespie. Också den viktigaste och mest svårhittade av dessa, den med min favoritpianist Lennie Tristano, givetvis den som fattades. Men här lyckades jag ändå få tag på den och kunde lycklig därmed få en komplett box! Tristano-skivan är dock inte någon unik skiva, mer än att Tristanoskivor är överlag så svåra att hitta att den är värd att ha bara därför. Den innehåller flera spår från skivan jag hittade på Solna-mässan, "The new Tristano" uppblandat med diverse trioinspelningar från 50-talet.
Ett självklart ställe att besöka var min favoritaffär, Record Mania på Östgötagatan, affären som sen 2001 specialiserat sig på soul, jazz, funk och hiphop. Och som vanligt så börjar man med att gräva i backarna som står på trottoaren utanför affären för där har jag gjort flera kanonfina fynd för en väldigt billig penning! Denna gång så hittade jag en skiva med diverse bebopinspelningar från skivbolaget Debut som grundades av Charlie Mingus och Max Roach och som bara fanns i fem år. Detta är en platta som visar upp äkta och skön bebopjazz från 50-talets första år och som akta sig för de mest vanliga inspelningarna och där man bland annat får ett par tidigare outgivna inspelningar från Charlie Parker och Dizzy Gillespies legendariska Torontokonsert 1952.
En soulplatta blev det, Fame-stjärnan Nia Peeples, och jag erkänner, jag tyckte hon var ursnygg när jag var yngre och tittade på TV-serien "Fame" på 80-talet. Den här plattan är producerad av hennes man, Shalamar-medlemmen Howard Hewitt, så bara därför kan detta bli väldigt spännande.
Inne i affären så var skivorna tämligen dyra och jag höll tillbaka eftersom jag hade mässan att tänka på dagen efter. Men en riktigt fin skiva till chockpris fanns där bland alla dyrgripar, ett Blue Note-album med alternativtagningar från Bud Powell, där räckan av stjärnmusiker finns med, Dexter Gordon, Fats Navarro, Sonny Rollins, Kenny Clarke med mera. "Alternate Takes" är en riktig höjdarplatta, som här bara kostade 15 kronor!
Det blev sen inga fler skivor den kvällen utan jag åt en stor kebabpizza på Pizzeria Denniso på Götgatan innan jag gick runt och filmade lite av Stockholm och framför allt Gamla Stan i mörker och återvände trött till vandrarhemmet. Några bra konserter eller stand-up shower fanns tyvärr inte denna helg, vilket var en liten skuffelse med resan.
Lördag var Solna Skivmässa och eftersom den redan har en egen artikel så går jag direkt på söndagen, vilket var min hemresedag, men eftersom det inte var förrän 17.15 så låste jag in väskorna i ett skåp på centralen och åkte till utkanterna. Jag tittar med jämna mellanrum på avsnitt av kriminalmagasinet "Veckans brott" och i ett avsnitt åkte Leif GW Persson ut till en second hand-butik i Årsta som drevs som ett projekt för att hjälpa gamla kriminella och missbrukare att komma ur sina dåliga liv. GW blev så glad över initiativet att han tog en hög av sina böcker, signerade dessa och gav dom till affären för försäljning. Men när han gick runt i affären, som hade det vitsiga namnet "Tjuvgods" och vi tittare fick en rundtur där så passerade man skivavdelningen och i rutan ser jag hur skivorna kostar 1 krona styck. Skivnörden Stafrin tänker förstås direkt:
"DIT måste jag nästa gång jag är i Stockholm!"
Ibland kan man få tips från de mest oväntade ställena! Följaktligen så åkte jag, inte till Årsta eftersom affären hade flyttat sen reportaget gick, utan till Johanneshov och hittade affären. 1 krona kostade inte skivorna längre utan 5 kronor, men det var tillräckligt för att jag skulle hitta en till skiva med Björn Holm, "Nya vänner" från 1989, en skiva med Staffan Hellstrands band innan hans framgångsrika solokarriär, SH och plattan "Söndag", samt Peter Gabriels självbetitlade solodebut från 1977!
Dessutom en riktigt fin dubbel-singel med Benny Goodman och hans mindre band, "The Goodman Touch"!
På min Youtube-kanal fick jag också tips från en skivsamlare och Vinyl Community-medlem om en butik från Myrorna som fanns i Ropsten där det fanns väldigt mycket skivor och självklart ville jag försöka hinna dit också innan hemfärden. Men det blev en hel del gående och letande innan jag hittade den, för den var något gömd. Mycket skivor fanns det och en skiva med Benny Goodman Sextet utgiven på det fina märket CBS Jazz Masterpieces blev det, men det var väldigt mycket loppisrat där också. En hel del singlar blev det samt en skön samling på CD med Billy Paul innan jag åkte till Gamla Stan för lite mat och sen tåget hem. Resan blev, boendet till trots, en väldigt minnesrik och härlig resa, givetvis med Solna Skivmässa som största händelse, men också för att det kändes väldigt skönt att komma bort ett tag och bara fokusera på att bläddra skivor och koppla av! Eftersom jag tog tre klipp under del ett så tar jag tre klipp denna del också.
Bob Seger och "The famous final scene" är självskriven, liksom B T Express, där jag väljer inledande "Peace pipe", samt Peter Gabriel och "Solsbury hill".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar