expr:class='"loading" + data:blog.mobileClass'>

fredag 23 juni 2017

Midsommar med Carl Anton på 45-varv!

Jag brukar ju göra en midsommaraktig text runt denna tid och tänker inte från gå traditionen nu heller. Det har blivit visor de senaste åren och jag tänkte hålla fast vid det denna gång också, fast i ett litet annorlunda format för sin genre. OK, visst kan man hitta visor på singel/EP, men det är inte jätteofta, förutom möjligen Sven-Bertil Taube. Dessutom är Carl Anton en sångare som inte växer på träd bland loppisarnas singellådor. Men jag gillar Carl Anton, efternamn Axelsson, väldigt mycket. Jag gillar hans röst, som är enormt passande för genren och väldigt egen. Dessutom måste man ju ge respekt för en som lyckas få in den något udda frasen "kylskåpskall fil" i den svenska vis- och schlagerskatten! Tyvärr så var mitt intresse för den svenska visan rätt outvecklad när hans program "Carl Anton i Vita Bergen" gick i TV. När jag tänker tillbaka på programmet idag så var det nog en av de mest avkopplande och lättsammaste programmen i sin genre och det vore kul om något program letade sig upp på Youtube någon gång. Antingen får jag bättre smak med åren eller så blir jag bara gammal...

Men till dess hade jag tänkt att underhålla midsommarfesten med att presentera två singlar från denne visgigant, båda från hans tidiga del av karriären. Carl-Antons debut platta kom 1965 och hette just "Carl Anton-65". Från den släpptes en EP där tre av låtarna är från plattan. Den fjärde, inledande "Vovven", är
nyskriven. Idag kan man tycka det vara märkligt att huvudlåten på en EP som ska promota en skiva inte ens är med på den medan de andra efterföljande är det. "Vovven" är inte heller i min enkla mening den bästa låten utan en rätt märklig bagatell om förhållandet djur och människa. Men vad gäller de övriga låtarna så hade Carl-Anton redan här lyckats med sin förmåga att blanda den traditionella svenska visan med vardagsnära, aktuella och naturliga texter. De andra tre låtarna heter "Det var ganska annorlunda förr vill jag minnas", "Tänk att vi har fått en tomt" och "Blommorna blommar blott tillfälligtvis", varav den sista är min favorit. Kanske för att den doftar mest sommar av alla låtarna, men totalt sett är detta en väldigt kul och fin vis-EP som inte är så lätt att hitta i second hand-backarna! Tummen upp också för Hans Wahlgrens orkester som ackompanjerar.

Än mer känd är då den andra singeln som spenderade 24 veckor på Svensktoppen 1965. Jag minns förvisso än hur vi plågades på musiktimmarna på högstadiet med att behöva sjunga "Om maskros och tjärdoft" vecka
efter vecka till komp av en musiklärare som inte riktigt tycktes engagera sig i huruvida vi sjöng eller inte. Men, som sagt, jag hade inte börjat lyssna på genren riktigt än.
     Men redan från start så lyckades Carl Anton skapa känsla för den svenska sommaren med låtar som bara låter sommaren forsa rakt mot dig. "Om maskros och tjärdoft" är en vals som verkligen andas sommar låten igenom!
     Baksidan upptas av en annan sak som skulle bli Carl Antons kännemärke, hans kärlek till att sjunga om Stockholm. För mig som då är ett fan av vår huvudstad så har jag blivit allt mer fäst vid hans beskrivningar av Stockholms vackraste miljöer i sina texter. Nu är den här låten, "Kåk med kakelugn på Vita Berget", inte någon av hans allra största Stockholmsbeskrivningar, men ändå en kul och finurlig text och låt. Orkestern här leds av ingen mindre än jazzlegenden Jan Johansson.

Jag hittade dessa två singlar på Erikshjälpen i stan för något år sen och jag blev väldigt glad över dom, eftersom de är så pass speciella. De är de första stegen på platta med en av våra bästa och kanske mest bortglömda vissångare idag som lyckades beskriva det vackra på sitt eget naturliga och nära sätt! Carl Anton Axelsson lever faktiskt än, 84 år gammal, och är idag mer målare än vissångare.

Med detta vill jag önska alla en riktigt glad och trevlig midsommarhelg!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar