Utgivningsår: 1975
Skivbolag: Motown
Betyg: 4/5
The Miracles, ett soulband med ständigt tryck på sig. Aldrig har väl ett amerikanskt band varit så kända och ändå så långt i skymundan efter sin mest kände medlem. För efter att Smokey Robinson gått sin egen väg 1972 så var det många som räknade ut The Mircales och deras förmåga att klara sig på egen hand. Men redan plattan innan, "Do it baby" visade sig vara en större lyckträff än många kunnat ana. Den plattan är lite mer vågad och tar ut svängarna lite mer, medan "Don't cha love it" är mer smeksam sängkammarsoul med ljusa falsett röster som sjunger oerhört bra ihop. Men det är absolut inget fel med sängkammarsoul med falsettröster, det är guld för mig, även om jag i detta fallet kanske tycker att "Do it baby" var en starkare platta.
Det är första gången jag lyssnar på denna platta, eller snarare första gången någon alls lyssnar på just detta exemplar. Den var nämligen ännu förseglad när jag köpte den på Återbruket. Den ljuvliga känslan när man öppnar en helt ny skiva och känner på den ospelade vinylen! Dock var det en cutout vilket kanske skvallrar om framgångarna för den här Motown-utgåvan. Försäljningsmässigt skulle "Don't cha love it" inte bli lika stor som "Do it baby". Men den är ingalunda dålig för det. En mysig platta att värma sig till dessa vinterdagar och med alla ingredienser som en platta av det här slaget ska ha. Lyssna framför allt på den briljant uppbyggda "Gonna tell the world (Wedding song)" som har både bröllopsmusik och vigselförättning inbakad i sig! Ännu en tumme upp för en platta med the Miracles, även om den inte sticker ut så mycket i stil!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar