Utgivningsår: 1976
Skivbolag: United Artist
Betyg: 3/5
Maxine Nightingale är väl känd för mer eller mindre en sak. Nej, det är inte på grund av något släktskap med sjuksköterskelegenden med lampan, Florence Nightinggale, för något sånt verkar inte finnas. Hennes klart största hit var titelspåret "Right back where we started from", en Motown-inspirerad lättsam discoklassiker från 1976 som lika engelska Sinitta hade en mindre hit med igen 1989. Hon är ett gränsfall till att klassas som en one-hit-wonder, men eftersom jag nu inte har riktig full koll på hennes övriga karriär så friar jag hellre än fäller.
Men hon har ändå släppt andra saker, till att börja med ett helt album med glad och trivsam discopop där tack och lov 60-talssoundet från hiten inte går igen på några andra spår. Inte för att det är något fel på "Right back where we started from", det är en trevlig dänga för sin tid utan att göra någon förnär eller ens vara plattans starkaste låt, men 13 spår där alla var i samma stil tror jag ingen vill ha. Däremot kanske hon inte var så smart när den här låten började klättra på listorna. Vid den tiden bodde hon och hennes make i Japan och inte förrän hiten klev över Englandslistans top 10 flera månader senare så for hon hem och började jobba på ett album, vilket kan ha påverkat den sämre försäljningen av den.
Vi snackar inte någon direkt discorökare här. Det är knappast Philly, Stax eller Motown (förutom då i hitsingeln) det doftar här utan det är trevlig och mysig disco light som ibland kliver över en singersong-writergräns som Nightingale inte alls är dålig på. Hon är väl inget unikum i rösten, men den är så där lagom normal och helt OK. Jag kanske låter lite syrlig och tveksam i tonen, men det finns faktiskt en del riktigt bra saker här, som "Reason" och den skönt funkiga "If i ever lose this heaven". Sen skulle kanske den här plattan ha behövt en liten starkare krydda eller tyngd rent groovemässigt, men det är ändå en trivsam, avkopplande och helt OK platta som jag gärna plockar fram igen. Det är rätt nära ändå till betyget fyra! Skivan blir klart kvar i samlingen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar