expr:class='"loading" + data:blog.mobileClass'>

fredag 23 september 2022

Chicago - Chicago at Carnegie Hall (4LP-box)

Chicago - Chicago at Carnegie Hall (4LP-box)
Utgivningsår: 1971
Skivbolag: Columbia
Betyg: 4/5 
Boxar har jag varit alldeles för snål med på bloggen. Men ett stycke rockhistoria ska avhandlas nu, utgiven på en box med fyra LP-skivor. Eller så finns den utgiven på två separata dubbelalbum också, där jag hade den andra sen tidigare, men på Skivmässan i våras lyckades jag hitta den här roligare och kompletta boxversionen! 

Det handlar om Chicagos konserter i Carnegie Hall i New York, en vecka i april 1971. Bandet hade då precis släppt sin "Chicago III"-platta och fick chansen att spela på denna legendariska musikscen och alla konserterna var utsålda. Detta tyckte bandet var värt att föreviga så man spelade in alla fem konserterna den veckan. På skivbolaget Columbia var man väldigt tveksam till projektet, men gav ut boxen med till blandade reaktioner. Den sålde i USA väldigt bra, medan kritikerna tyckte den var för lång.

Och även inom bandet blev det olika åsikter genom åren om denna box. Robert Lamm och Walter Parazaider försvarar den, medan Peter Cetera och James Pankow gillar den inte alls. Faktum kvarstår dock att detta är en väldigt maffig box, som även innehåller posters. Mumma verkligen för Chicago-fans såsom mig själv!

Ljudkvaliteten på konserterna har diskuterats och det är ett lite dovare ljud och det är väl kanske därför som det inte blir riktigt full pott i betyg. Sen, visst, det är en väldigt lång musikupplevelse om man ska plöja igenom alla fyra plattorna på en gång. Men även om det inte är riktigt hifi och 100 % kvalitet, samt att den är lite för lång, så är det ändå fullt godkänt och tillräckligt för att skapa ett enormt bra groove och ös!

Musikaliskt är detta en riktig höjdare och Chicago och Terry Kath är i sitt esse! Sista plattans "Happy 'cause i'm going home" är kanonbra och givetvis även klassikerna "25 or 6 to 4" och "I'm a man"! Jösses, vilket gung och drag i den sistnämnda och vad sägs om Danny Seraphines långa trumsolo där? Och givetvis är konserterna kompletta med introduktioner och applåder också. Om boxen blir kvar... är vatten vått? 





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar