Lustans Lakejer - Uppdrag i Genève

1981 var ett intressant år i pophistorien på många sätt. I England har det sedan ett bra tag tillbaka kommit fram flera band som med synthar skapar bra och spännande musik, Soft Cell, OMD, Spandau Ballet och ett nytt band som släppt sina första singlar, Depeche Mode.
I Sverige, som alltid brukar vara efter i de flesta trender, har inte detta ännu vuxit till någon marknad, inte förrän bandet Lustans Lakejer från Åkersberga i Stockholm släpper sina första plattor och något helt nytt hörs i svenska radioapparater.
Jag för min del upptäckte Lustans väldigt sent, i och med 1986 års singel "Tusen och en natt", en gravt underskattad discopärla, så deras karriär har jag fått lyssna mig igenom i efterhand.
Sen kom åren då sångaren Johan Kinde hade en mindre karriär ensam med också riktigt bra låtar, "Bakom din rygg", "Lögner" och "Valona". Och visst har han en speciell röst som är som gjord för den musik Lustans spelar! Texterna är dessutom otroligt välgjorda och spännande! Det är en väldigt härlig spänning i Lustans Lakejers låtar. Sen kan jag tycka att hela James Bond-gimmicken runt om med citat som "kläderna är viktigare än musiken" är rätt tramsig, även om den givetvis är en stor del av Lustans texter och musikaliska innehåll.

Av alla Lustans Lakejer-skivor har jag dock valt den andra, Uppdrag i Geneve, som då är min favorit av många bra plattor. Den är köpt väldigt sent, bara för några år sen på Fyndlagret här i Sundsvall.
Jag skulle lika gärna kunna ha valt 1999 års "Åkersberga", som jag också tycker är en riktig kanonplatta. Har ni möjlighet, lyssna på låten "Cynisk" från den plattan och lyssna på texten. Väldigt intressant samhällskritik blandas med en produktion som är det närmaste ett svenskt Depeche Mode som någon kommit.

Men jag valde ändå att belysa det som trots allt var Lustans Lakejer, när dom på 80-talet sjöng om glamour och passion och alla låtar doftade nattens spänning. Framför allt ska man förstås lyssna på plattans singel, "Stilla nätter", vars text är full av detta, förstås en svensk klassiker!
Det låter väldigt mycket det tidiga 80-talets David Bowie, Japan och de tidigaste låtarna från Spandau Ballet om plattan och den är fylld med många härliga svenska synthpärlor. "Segerns sötma" är en av mina favoriter på plattan. Framför allt gillar jag pianot i bakgrunden, i refrängen.
"Unga moderna" är en annan skön klassiker. Någonstans gillar jag textraden:
"Jag har sett hur unga människor flockats liksom djur,
vandrat fram i täta led som stenar i en mur"
Lyssna också låten "Öppna städer", som är en lång hyllning till nattens nöjen.

Det finns få saker som doftar så mycket svenskt 80-tal som den här skivan och jag älskar varenda minut av den. Man tas med på en skön synthresa genom en textmässigt ny värld som är svår att lämna när skivarmen lyfter från skivan. Sen kanske den här tidiga Johan Kinde inte träffar alla toner rätt, men det kan jag ha överseende med.
Lustans Lakejer har, precis som mycket annat från det svenska 80-talet, blivit gravt bortglömda under flera år, vilket är synd. Deras melodifestivalbidrag för några år sen mottogs väl inte med så öppna armar direkt. Men det känns ändå som om intresset för Lustans och deras för sin tid ganska banbrytande synthmusik är på starkt uppåtgående. Jag hoppas det i alla fall, för detta är svensk 80-talsmusik när den är som allra mest spännande!

Den svenska rockvideovärlden var inte så utvecklad när dessa låtar kom så därför blir det bara låtar från plattan, singeln "Stilla nätter" samt låten "Segerns sötma".