Utgivningsår: 1966
Skivbolag: Tamla
Betyg: 4/5
Här är då fullängdsgodingen som jag flaggade för i senaste Nytt i samlingen för en vecka sen. Jag köper normalt inte så mycket 60-tal utan jag är mer 70-tal och framåt när det gäller soul. Men Stevie är något annat. Jag betalade en tjuga för plattan och den är värd minst en hundring mer så visst är det något av ett fynd.
När den här plattan gavs ut så hade Stevie Wonder fyllt 16 år och det var hektiska tider för artisten. Bara ett halvår tidigare hade föregångaren kommit, "Up-tight", och båda skulle etablera Stevie som en mer mogen artist istället för det lite mer tonårsliknande soundet som hade omgett honom tidigare. Hans röst hade mognat och det var dags att ta hans texter och stil ut i vuxenvärlden.
Och visst klarar Stevie Wonder steget från en pojke till en man bara galant musikmässigt. Motowns husband The Funk Brothers gör sitt och det är ett mysigt och laid back Motown-sound som låter mer relaxande än mycket annat från fabriken runt denna tid, mycket förstås tack vare Stevies röst. Sen kanske jag hade önskat att man litade mer på egna låtar än att skohorna in en massa covers. Man vet att en låt är en stor hit när den kommer ut ett år och knappt hinner komma ur pressarna förrän det finns en hel uppsjö covers av låten. Här är det Chers "Bang bang" som kom i februari och innan året var slut så fanns versioner av både Nancy Sintra, Petula Clark, franska Sheila, italienska Dalida och då även Stevie Wonder. Men Stevie gör inte på något sätt bort sig i sin låt utan lyckas ta denna klassiker och göra den till sin egen med sin speciella röst, vilket gäller även dom andra coverna, The Supremes "My world is empty without you", Bob Dylans "Mr Tambourine man" och klassikern "Sixteen tons", där han lyckas göra den sistnämnda till en version som är eoner bättre än många andra varianter av den. Men dom egna låtarna är förstås något annat och i en annan division än covers på en massa då knappt årsgamla hitlåtar. Lyssna bara på storhiten "A place in the sun" till exempel.
Men annars är dock detta ett riktigt bra och snyggt album som är välgjort, skönt och ikoniskt på alla sätt och med Stevie Wonders och Motowns speciella stil, sound och låtar som ligger över allt. Och visst skulle jag mer än gärna ta in fler 60-talsklassiker med Stevie i framtiden. Den här plattan blir solklart kvar i samlingen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar