Krönika: Vinylskivor i matbutiken - rätt tänkt, men tveksamt utfört

Jag blev mäkta paff när jag på min facebooksida fick meddelande från en vän att det plötsligt fanns vinylskivor på Coop Forum. Inte heller vilka skitskivor som helst, nypressade och oöppnade skivor!
Jag tittade vidare och såg en bild från södra Sverige där samma fanns och enligt en skivsamlarkompis fanns det likadant i en ICA-affär han varit på. En matvarubutik är kanske DET SISTA stället jag hade väntat mig att vinylskivor skulle säljas på. Vilket leder mig till det positiva. Detta är då ett stort bevis på vinylens framfart! Numera säljs det mer vinylskivor än mp3-filer i USA och England (märkväl SÄLJS, den olagliga nedladdningen är en annan sak). I England säljs vinylskivor lite här och var numera och i Sverige får man gå MÅNGA år tillbaka för att minnas när man sålde LP i matvarubutikerna. Det gör en skivsamlare förstås riktigt glad! Här skulle man kunna skapa en stor efterfrågan och affär kring detta om man sköter det hela rätt! Frågan är bara, och här kommer jag till det lite mer tveksamma, gör man det?

När jag till sist kom dit och tittade på utbudet och priserna så var det kanske inte lika positivt. Här fanns en hel del av de skivor jag normalt sätt hittar på vilken second hand-butik som helst för en tia eller kanske bara lite mer i vissa. Det var Michael Jacksons "Thriller", Madonnas "Like a virgin", Dire Straits "Brothers in arms", Bruce Springsteens "Born in the USA", Dire Straits "Love over gold" och diverse samlingar. Sen fanns det skivor som kanske har en något högre prislapp på sig om de kommer in i second hand-butikerna, men ändå överkomligt, som Depeche Modes båda mästerverk

"Black celebration" och "Violator". Höjdare de flesta av dom, men näppeligen värda de mellan 150-200 kronor som man ville ha här. Förvisso är de nyutgåvor från de senaste åren, men de samlare som är mer vana och intresserade av dessa artister har med största sannolikhet dessa plattor redan, kanske till och med även denna nyutgåva. Några ett fåtal som kan vara värda 200 kronor fanns det, som hårdrocksskivorna på bilden eller Ramones. Men frågan är om gemene man som just hakat på vinyltrenden är beredd att betala dyrt för skivor de lika gärna kan betala mellan 10-50 kronor för i ett bra skick begagnat? Jag skeptar i den frågan. Det kanske bara är jag, men om jag får välja mellan en "Like a virgin" i kanonskick för max 35 kronor på en second hand eller en nypressad för 200 kronor så hade jag nog valt den billigare, förutsatt att det inte ingår nytt bonusmaterial i den nyare utgåvan.
     Jag hade tur här dock. Jag hittade EN skiva som verkade riktigt intressant och som med största sannolikhet även begagnad hade kostat någonstans i närheten av de 169 kronor man ville ha, Deep Purples "Deep Purple in rock" (som jag skrev om i decembers "Månadens bästa fynd"). Jag fick pengar i julklapp att köpa den för, vilket jag gjorde. Där kändes det relativt spännande att kunna få en oöppnad nypressad utgåva för nästan samma summa som en begagnad. Men i övrigt är det alltså klassiker som spelats om och om igen och som finns lite här och var i loppisbackarna och som knappast är värd detta pris ens i nyutgåva. För många uttjatade klassiker på ett och samma ställe och många kunder tappar intresset och går sin väg.

Och detta leder mig till nästa problem: Det gäller att man fortsätter nu i samma spår och tar in andra skivor också. Fastnar man vid detta bara så är risken att intresset för detta falnar snabbt. Att det som känns både spännande och nyskapande snabbt förvandlas till en vinylvariant av bensinmacksskivor, där det finns samma samlingsplattor och klassiker och ingen bryr sig utan bläddrar förstrött och flinandes innan man ställer sig i kassakön. Och oddsen ser inte så lovande ut. Jag frågade en kassör, som i sin tur ringde sin chef, och fick svaret att "det berodde på hur mycket som såldes". Jag kanske låter pessimistisk nu, och det kanske är min svenska natur, men det kommer därmed att bli en brant backe uppför. Det släpps otroligt mycket musik på vinyl av nyare sort, respektive mer sällsynta och speciella utgåvor, som man kanske borde ha satsat på i första hand eller i alla fall blandat upp allt med för att locka en intresserad publik. Idén är rolig, oväntad och kul, men risken finns att smekmånaden snart är över och allt blir vardagslunk igen om man inte förnyar detta med jämna mellanrum, kryddar upp det och håller spänningen igång. Jag hoppas man vet det och fortsätter ta in skivor, men är alltså lite tveksam att så kommer att ske...