Utgivningsår: 1967
Skivbolag: Scepter Records
Betyg: 2/5
Dionne Warwick förekommer inte så mycket på bloggen, men i oktober 2019 skrev jag om singeln "I'll never fall in love again", en Burt Bacharach-komposition, och där skrev jag positivt om hennes 60-talsalster. Det är möjligt att jag var lite snabb i dessa beröm för här en platta med hennes Bacharach-inspelningar som inte riktigt håller måttet. Detta är hennes åttonde platta och om ovan nämnda singel är något av det bästa i denna samarbete Warwick-Bacharach så är detta bland det mer tveksamma.
Titelspåret och "I say a little prayer" är singlarna och Dionnes version är helt OK och klart bäst, inget snack, men vad gäller den sistnämnda låten så ger jag segern till Aretha Franklins cover som ändå är starkare i mina ögon och öron. Plattan puttrar på OK ändå ett tag, med en sorts easy listening-soul som kanske inte är så jättespännande, men likväl lite småmysigt. Vi får en av de mer annorlunda versionerna av musikallåten "Somewhere", samt "(There's) Always something there to remind me", en låt som Dionne sjöng på original demon när Bacharach skrev låten, men inte spelade in på platta förrän här, tre år efter att Lou Johnson fått första hiten med den.
Men mot slutet ballar det ut rejält med filmlåten "You're gonna hear from me" och Nat "King" Cole-hiten "Love", där det både skriks och överdramatiseras och landar i en sorts amerikansk musikal-underhållningsmusik som jag inte alls är intresserad av. Det är möjligt att jag kanske är hård i betyget, men plattan gick från något jag tycke var som bäst OK men rätt ointressant till riktigt dåligt och var inte alls den soulkaramell jag hade hoppats på. Då platsen behövs till andra skivor tror jag inte skivan blir kvar i samlingen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar