Nytt i samlingen - December 2022

Santana - Beyond appearances

Utgivningsår: 1985
Skivbolag: Columbia
Betyg: 4/5

För första gången i samlingen och på bloggen, Carlos Santana och hans självbetitlade grupp. Santana är en musiker som jag aldrig riktigt engagerat mig i. Det jag har hört har passerat mig rätt obemärkt förbi, förutom en låt, "Say it again", som är från 1985. Och när jag hittade plattan som den låten är från så var jag bara tvungen att prova, och resultatet visade sig vara gott.

Självklart är detta en sån platta som alla riktiga Santana-fans spottar på. Den är ju från 80-talet och fylld med synthar, trummaskiner och discofunkaktiga toner. Och lika självklart är det att det här är det klart bästa jag någonsin har hört med Santana. Nu är inte alla låtar skönt dansanta dansspår som "Say it again" utan här finns också både funkrockiga instrumentala låtar och galanta popspår med snygga gitarrsolon. Men Val Garay har gjort en riktigt snygg produktion, Alex Ligerwood funkar bra vid micken och tillsammans med Santanas musik så blir det riktigt oförutsägbart och samtidigt häftigt och amerikanskt 80-tal som det går. Plattan blir klart kvar i samlingen. Blir det mer Santana i framtiden? Tiden får väl utvisa...



Duke Ellington - The Brunswick sessions volume 1 (1932-35) Volume 1
Utgivningsår: 1989
Skivbolag: Jazz Information
Betyg: 4/5

Det kan verka som att det inte ska gå en månad utan lite Duke Ellington. Hans olika mindre kända utgåvor dyker upp så mycket överallt att han snart börjar bli en inventarie här på Skivguiden. Men den här utgåvan är klart värd att nämnas. Jag hittade den på Erikshjälpen i grannkommunen Timrå nu i december och den är den första volymen i en serie som innehåller diverse inspelningar från Dukes tid på skivbolaget Brunswick. Den ekonomiska depressionen härjade i USA och skivbolagsbranschen fick dra åt svångremmen ordentligt. Men Ellington har precis börjat anamma en mer storbandsliknande känsla i musiken, efter åren på Cotton Club och dessutom anlitat Ivie Anderson som sångerska och var större än någonsin. 

Dom här inspelningarna från Brunswick är alltså riktigt intressanta och viktiga delar i Ellingtons karriär och de märks ändå på en del av spåren att det är en Duke som vandrar in i 30-talet, men försöker ändå hålla kvar en stor del av det som var. Visst kunde Duke spela swing, men själv hade han mottot:
"Jazz is music, swing is business"
Han föredrog känslan och melodierna och stundtals så kanske det blir lite för mycket av det goda och lite långsamt. Jag kan komma på mig att sitta ibland att önska att han kanske kunde öka tempot på låtarna lite. Men samtidigt är det ju också riktigt bra, spännande inspelningar och en mysig samling så betyget blir ändå riktigt bra, om än kanske lite på gränsen. Och självklart stannar skivan i samlingen.



Sash! featuring La Trec - Stay
Utgivningsår: 1997
Skivbolag: Scandinavian Records/Byte Records
Andra spår: Magnificent 4 Remix/2 Phunky People Remix/Exit-EEE "Fly so high" Dub Mix/Arman Van Helden "Soul solution" Remix/Boris & Beck Remix

Jag lyckades under årets sista dagar hitta ett gäng trevliga CD-singlar med dansmusik från 90-talets senare del. Och gladast av dom blev jag nog åt ett par klassiker med belgiska Sash!, frontad av Sascha Lappessen, som var en av mina favoriter under det sena 90-talet. Eurodance-musiken hade vandrat iväg och skaffat sig en viss trancekostym och det lät snyggt, spännande, svängigt och häftigt! Den ena av dom, "Equador", hade jag tänkt spara till sommaren, eftersom den var en sommarhit och mer passande i serien "Sommarplågor". Den andra singeln var uppföljaren, som hette "Stay" och hade en amerikanska boendes i Europa vid namn Francine McCoy, mer känd som La Trec. 

"Stay" är en lätt dramatisk, men samtidigt oerhört snygg och skön danspärla med en stark slinga kombinerat med en riktigt stark melodi. Som de flesta andra i den här genren och från den här tiden så är även Sash! grymt underskattade och den här låten sorgligt bortglömd idag även om det blev en hyggligt stor hit på sin tid. Tittar man dock på titlarna på alla mixar som medföljer så tycks fru fantasi ha målat med roller vad gäller namnen på dom...



Scooter - The age of love
Utgivningsår: 1997
Skivbolag: Club Tool
Andra spår: Turn up that Blaster

En gång tidigare har tyska Scooter förekommit på bloggen hösten 2015 med "Call me mañana". Det är ett band som verkligen varvar några av dansgenrens ösigaste och häftigaste låtar med att även sen ge ut ett helt gäng med några av dom jobbigaste i genren. Det kan vara allt från pitchade smurfröster till mindre vettiga samplingsval eller låtar som bara står och pumpar med H.P Baxxter ståendes och skrikandes. Men det kan också vara lysande spår där man samplat kultklassikern "James Brown is dead" (ovan nämnda "Call me mañana"), där man har tagit en Oasis-låt och bara dragit på den med technobasen och allsång ("Hello! Good to be back") eller där man vräkt på med hårdrocksgitarrerna mitt i danssoundet ("Fire, "Riot"). Kort sagt, man både vet vad man får i en Scooter-låt men blir samtidigt överraskad. 

"The age of love" är uppföljaren till sommarhiten "Fire" och är en rätt lugn låt för att vara Scooter, lugn i det avseendet att den är rätt befriad från flöshurtiga allsångsrefränger, stampande basar och smurfröster utan är mer en för sin tid normal eurotechnolåt med H.P Baxxter lite skrikandes och en lätt sampling från temat till den andra Terminator-filmen. Det är nästan så att jag lite saknar en sorts stark refräng och tycker den kunde ha fått vara lite starkare. Men den är ändå så pass snyggt gjord soundmässigt och drivmässigt att den hamnar på klart rätt sida i Scooters gedigna låtlista, den som jag gärna drar på med. Och åter det intressanta: euro- och technoband från 90-talet har kommit och gått i stridström, men Scooter består och lyckas allt som oftast behålla sin stil. Heder åt det, även om långt ifrån allt är guld!