Kultstämplat: Slick Salzer Trio - The New Bosch Power Tool Parade

Slick Salzer Trio - The New Bosch Power Tool Parade
Utgivningsår: ---
Skivbolag: Bosch
Reklamskivor är fascinerande, i alla fall om sticker ut från random-samlingsalbum-med-logga-på-mallen. Man vet inte alls vad man får och i en hel del fall kan det vara riktigt hemskt. Rent musikaliskt ska jag inte totalsåga den här plattan, även om den är LÅNGT ifrån det bästa jag har hört i genren. Det främsta målet här är skivomslaget och konceptet. Men lite bakgrund först. Bosch är ett rätt känt tyskt elektronikföretag med lång bakgrund. Jag erkänner, jag har haft flera prylar genom åren i mitt hem med det märket, bland annat en dammsugare. Och varför skulle inte dom också kunna göra lite reklam på platta? Hade dom tagit en jazztrio och satt dom och spela några standards så hade inte det varit några problem. Ja, rent tekniskt är det i och för sig just det dom har gjort, men sen tvistat till det lite och det är där det blir pinsamt. 

Slick Salzer, om vi börjar i den änden, är en tysk trumslagare som spelat med diverse tyska dixielandorkestrar under 60-talet. Det är ungefär det jag har fått reda på, förutom då det som står på skivomslaget. Där skryts det om att Salzer har spelat med elitnamn som Tony Scott, Billy Butterfield, Yank Lawson och Eddie "Lockjaw" Davis samt haft Gene Krupa som lärare. Sanningshalten i det vet jag inte, det kan vara sant, men det verkar inte ha gått jättebra för den karriären sen eftersom det längre upp i texten står att Slick Salzer är reklamansvarig för exportvaror på Bosch i Tyskland. Här verkar han dock ha dammat av sina gamla takter tillsammans med pianisten H. J Bock och J Jankeje. Varför dessa två inte få stå med sina hela namn, vet inte, men H.J står för Hans-Jürgen och J för Jan. 

Att Bosch ligger bakom den här plattan går inte att missa om man inte är blind. Låtmaterialet på plattan

är dom vanligaste jazzlåtarna, men med titlarna omdöpta till något som har med företaget att göra. Håll i hatten nu för detta vet man inte om man ska skratta eller gråta åt. Följaktligen har "I can't give you anything but love" blivit "I can't give you anything but BOSCH" och "I've found a new baby" "I found a new hammer" (japp, inte "i've" utan bara "i"). Sådär lagom krystat och pinsamt hemskt. Men det är inte slut. För att visa hur kul man har det på Bosch så har "The man i love" blivit "The job i love". Duke Ellington har fått sitt gamla örhänge "C Jam Blues" omdöpt till "CSB-Jam Blues". Också mina två personliga favoriter, "Do you know what it means to miss New Orleans" som man gjort om till... "Do you know what it means to miss BOSCH machines" (herre jösses...) samt "Oh when the saints go marchin' in" som blivit "Oh when the tools go marchin' in". Fantasin verkar löpt amok i huvudet på reklamchefen Salzer och hans medarbetare vid kvällsgroggen. Jag antar att det skedde också medan man såg på leksaksmarschen från Tomtens Julverkstad ur Kalle Anka på julafton när man döpte den sistnämnda. 

Musiken är alltså inte fullt lika pinsam, även vi inte precis snackar Oscar Peterson eller Erroll Garner här. Trion får faktiskt riktigt bra fart under halva sida två och "The man i lo...", förlåt "The JOB i love", låter faktiskt riktigt bra. Men i övrigt är det rätt tungt och H.J Bock verkar ha sina bästa pianodagar bakom sig. Mest skrattretande av låtarna är en av dom få originalstyckena på plattan, "Boxer boogie", där J. Jankeje ska försöka leka Slam Stewart och plockar fram stråken och spelar så otight och osynkat att det blir komiskt. 

När skivan är inspelad framgår inte, men visst låter majoriteten av plattan som en trio musiker med sina bästa dagar i backspegeln, oavsett om dom nu har spelat med Tony Scott, Lockjaw Davis och Benny Goodman (Jankeje) och allt vad det stod. Men framför allt är själva konceptet en uppvisning i kommersiell desperation och pinsamt krystade idéer.
     Sen blev det lite mer kul också när jag skulle kolla upp info om plattan och landade på auktionsajten Vinylpladen som på sin hemsida ger oss en oväntad information om när detta är inspelat:
"'The New Bosch Power Tool Parade" av Slick Salzer Trio är första gången utgivet år 0."
Då kanske skivan är långt mer värd än jag har trott om det är så att det var Gud Fader själv grundade Bosch och gav ut plattan...